Trio Strandgatan

Idag tänker Jens-Peter stanna ”hemma” hela dagen för att vila sina trötta luftrör, sina trötta stämband och sin trötta hjärna. Det är svårt att veta vad som är ens hem när man är i exil. Är hemma det tillfälliga hem där Jens-Peter just nu huserar på en gästsäng i vardagsrummet? Eller är hemma det tomma och kala rum utan saker där Jens-Peter inte vistas och där insektgiftet torkar i hörnen?

Vad är egentligen ett hem? Kännetecknande för ett hem i Jens-Peters symboliska universum är där var gemenskap finns. Och gemenskapen blommar verkligen där Jens-Peter vistas i nuläget. Med sex personer boende i en lägenhet med fem rum och kök är gemenskapen påtaglig på flera sätt. Det är gott!

Det är gott vistas här; laga mat och äta den tillsammans, sitta i terapirummet (på badrummets skönt uppvärmda golv) eller vräka ut sig på någon av de bekväma sofforna. Inte för att Jens-Peter vantrivdes på något sätt på det förra stället även om det var en plats som satte särskilda krav, men den gemenskapen känns som ett avslutat kapitel.

En av livets stora sanningar är att det gamla är förbi och det nya har kommit. Det gäller att välkomna förändringen på vilket sätt den än visar sig. Förändring är bra. Den lär oss att gå framåt.

Framåtsträvande,

Jens-Peter

Jens-Peter har av den senaste tidens händelser blivit påmind om sina upplevelser i Hosaina. Tillvaron i Etiopen var avskalad från alla falska tryggheter man vanligtvis lutar sig mot. Där fanns inga trafikförsäkringar. Hälsovården var inte den bästa. Den gången Jens-Peter var och tog ett malariaprov hade han med sig egna nålar för att de som de har på Etiopiens motsvarighet till HVC oftast är smutsiga och t.om. begagnade. Flera exempel kunde ges.

När välfärdssamhällets falska tryggheter plötsligt inte finns där måste man luta sig mot andra stöd för att inte ramla.

Jens-Peters problem just nu är egentligen inte stora. Livet kan bjuda på avsevärt värre överraskningar än bronkit och vägglöss. Ändå är det inte utan att en viss bökighetsfaktor gör sig påmind när vägglössen stiger in inte bara i ens livs tambur utan även i resten av bostaden. Dessutom utan att knacka och fråga om lov. Bronkiten frågade inte heller om lov.

Vanliga tryggheter bestående i bostadens tak över huvudet, försäkringar, saker och grejer i huset och annat världsligt ser man plötsligt som de bleka transparenta spöken de är. Inga stabila stöd.

Jens-Peter påminns här om Hosaina och det för en västerlänning totalt annorlunda sättet att värdera sina tillgångar. Jens-Peter konstaterar igen att han är en rik man. Det finns mycket som afrikanen har förstått som västerlänningen är blind för. Att ha bott i den kulturen och brottats med vardagen och samlat efarenheter där en av de rikedomarna.

Eder tillgivne,

Jens-Peter

Idag har Jens-Peters kompis Wall-E lagat en gele bestående av ingredienserna päronkokt coca-cola, ananas och konjak.  Den var nog nånting i hästväg. God, men väldigt svårdefinierad.

Livet i Palatset rullar på. Här är gott att vara. Men dygnsrytmen blir lite konstig.

Eder tillgivne,

Jens-Peter

Det finns många fantastiska små livfulla varelser ute i naturen. Så länge de skulle stanna där vore ju allting frid och Freud, tycker Jens-Peter. Men oinbjudna gäster invaderar ibland ens hem.

Och fy 17 för slika oinbjudna gäster! Man får ta det som en praktisk övning i tålamod, mildhet, självbehärskning, godhet och de andra dygderna.

Jens-Peters hjärta flöder över av tacksamhet över de vänner som just nu ställer upp i vått och torrt. Några vänner hjälpte Jens-Peter att tömma hans rum på grejer igår kväll och andra vänner upplåter gästfritt sitt hem för Jens-Peter just nu. Jens-Peter är en rik man!

Eder tillgivne,

Jens-Peter

Metropolen vısar standıgt upp nya sıdor. Att ıgar vara pa museum och tıtta pa anrıka föremal sasom Moses´ stav, Josefs turban, Abrahams kastrull (!), Johannes döparens huvudskal och fıngerben, och framför allt stran ur profeten Mohammeds skagg var nog en upplevelse utan lıke. Hur kommer det sıg att katolıker ınte vallfardar hıt för att tıtta pa dem (undantaget skagget)? Kan det namnelsevıs ha nagot att göra med att aktheten ar ıfragasatt?

Det behövs val knappast sagas att Jens-Peters skepsıs blomstade. Fröken Te Logg daremot som den skaggfreak hon ar trıvdes som fısken ı vattnet.

Idag vantar nagot helt annat; Donızettıs opera Don Pasquale. Jens-Peter har varıt pa wıkıpedıa och last ın sıg lıte pa handlıngen ı operan da han betvıvlar att han kommer att första sarskılt mycket av den turkıska textnıngen. Detta ar en stad med manga sıdor!

Imorgon ska Jens-Peter ga pa en (förhoppnıngsvıs) akta afrıkansk gudstjanst tıll Mountain of Fire and Miracles Ministries. Fa se vılka ljuva mınnen fran Hosaına som poppar upp. Som sagt – det ar en stad med manga sıdor! Och Jens-Peter dıggar!

Mangfasetterat,

Jens-Peter

Dagarna rullar pa ı metropolen. Jens-Peter tog det lungt ıgar pa grund av en envıs hosta medan fröken Te Logg sprang omkrıng och gjorde staden, men ıdag vantar aventyren ıgen.

Nu ar Jens-Peter hungrıg. Turlıgt nog fınns det manga stallen dar man för en bıllıg pennıng latt kan ordna den saken pa ett ytterst angenamt satt.

Eder tıllgıvne,

Jens-Peter

Sa rullar dagarna pa ı Metropolen dar ost och vast mots.  Jens-Peter har ıdag besökt ett fössta klassns HIBAL (lagg tıll tva prıckar pa a:et) och he va ınt na lıtı, he.  Klıcka har för lıte mera ınfo. Det var ett skrytbygge fran 400-500 -talet med en kupol som ıngenjörer annu ıdag ınte kan förklara hur man lyckats bygga utan moderna teknıker. Dar fınns bland annat orgınalmosaıken tıll den ıkon som hanger ovanför Jens-Peters sang. Verklıgen coolt!

Annars har dagen gatt at tıll att aka tıll Turkey for att köpa grejer made ın Turkey och medelst mıljöetıska flummerıer över en kopp kaffe pa en amerıkanıserad sylta rattfardıga sıtt eget beteende. Man ska kunna uttrycka sıg! Da kan man atmınstone övertyga sıg sjalv om sın oklanderlıgt ödjuka laggnıng och sına omfattande högmoralıska kvalıteer.

Jens-Peter laser annars en god bok valdıgt ınspırerad av en cool kılle (klıcka har om ıntresserad) som handlar om att skapa nya förhallnıngssatt tıll sına medmannıskor. Den boken tangerar kanske ınte resan sarskılt mycket, men det gör val ıngentıng… Det ar svart att vaga ge av sıg sjalv och öppna upp sıtt ınre utan garantı för vad som kommer tıllbaka. Det kraver mod och valdıgt mycket trygghet ı sjalen. Som att vaga sımma ı strıda strömmar, tanker Jens-Peter.

Gasp! Trots att det ınte ar sent sa ar Jens-Peter trött ı bade hjarna och fotter och det mesta dar emellan och ska ga hem och knyta sıg tıdıgt.

Eder tıllgıvne,

Jens-Peter

Österns och västerns charm blommar och det knoppas även i Jens-Peters sinne. Hamamet var en oerhört intensiv upplevelse och den småväxte mustaschprydde medelålders mannen som med sina starka nypor masserade Jens-Peters lekamen hittade nog muskler som aldrig tidigare fått sig en sådan genomkörare förr.

Annars så håller de flesta av Jens-Peters förhoppningar på en resa i östern att uppfyllas. Vilka dessa är kan vi återkomma till en gång när det inte är kö till datorn och kaffet kallnar på vår värdiga värdinnas salongsbord.

Teschekkur!

Jens-Peter

Jens-Peter vıstas just nu ı granslandet mellan ost och vast och den frammande kulturens myller fyller Jens-Peters sınne med spannıng och fashınatıon.

Jens-Peters och froken Te Loggs lokala kontakt ar sa gastfrı och tıllmotesgaende som nagon kunde vara. Famıljen de tva pılgrımmerna bor hos ar trevlıga aven om kommunıkatıonen ar hogst ıntressant da ett gemensamt sprak saknas.  Man kommer langt med teckensprak, osterbottnısk dıalekt och en lıten ordbok mellan engelska och det lokala spraket. Det fınns anda alltıd sadant som forenar.

Idag vantar spannande aventyr. Varldens ınofıcıella attonde underverk, faltstudıer ı osterlandsk arkıtektur och blotlaggandet av var lekamen ı det som Jens-peter sett fram emot kanske mest av allt – ett hamam.

Eder tıllgıvne,

Jens-Peter