Varav hjärtat är fullt talar munnen.
Mitt hjärta känns just nu mera tomt än fullt. Därför skriver jag nu om den tomhet jag känner. En tomhet som på ett eller annat sätt har funnits närvarande i mitt liv de senaste åren. En tomhet som jag hoppas att snart ska ersättas av trygghet och harmoni.
…och kärlek…
Kärlek till livet, till mej, till andra människor..
Jag trodde att då man skiljer sig så skulle man bli av med det elände man levt med de senaste åren. Över halva äktenskapet ägnade han sig åt sånt som jag aldrig hade velat uppleva i just mitt äktenskap. Sånt som jag inte skulle önska nån annan i sitt äktenskap heller.
Jag hade velat ha nån som fanns där för mej. Ja, det önskar jag mej väl än.
Bloggen skapade jag som en dagbok. En sån dagbok som jag inte skrivit förr för att jag inte ville att nån ska snoka i den.
