Man kan ju inte alltid önska sig….
Ännu igår levde jag på hoppet att han skulle kunna starta lördag med mitt vanliga lördagsspinn men nej för att skall leka politiker. Veckans höjdpunkt är mitt lördagsspinn men denna veckan har jag varit på möte, ansvaret för ett skoldisco och leker politiker…..nej november är en evig fredag den 13:e.
Nu gäller jag men en ljuspunkt är att det snöar och imorgon får jag äta lutfisk mums.
Tänk vad skönt.
Alltid lika roligt när man får gjort något man tänkt sig länge. Idag var det något så trivialt som att få lite bättre ordning i en garderob. Nu kan jag be gullet hänga upp ordentligare klädhängare när jag flyttat upp mina 20 lådor skor.
Nu känns det bra.
PS. Glömde säga att vi fick en annan sak gjord och det var att tillaga svärmors pumpa. Gott blev det!
Kulturkrockar
Än idag kan vi i vår finlandssvenska värld uppleva kulturkrockar. Min älskade kommer från en bakgrund där ingen har studentexamnen och än mindre akademisk examen, min familj är tvärtom nedgrävd i den akademiska världen.
Idag var vi på middag hos mamma och pappa och min älskade blev helt utmattad av att höra oss tala, på det sätt som jag uppfattade som avslappnat. Min karl trodde att vi kinade och jag tyckte vi var eniga om allt men argumenterade. De enda gångerna vi inte var eniga var när min moder drog lite för långtgående slutsatser om mommos släkt och deras extrema renlighetsbehov skulle beror på att det finns ett holländskt släktband och när mamma lite ivrig försvarade Putin.
Jag har märkt att för vissa, eventuellt med donarbakgrund, uppfattar argumentering som kinade när man de facto försöker argumentera om vilken ståndpunkt är den rätta eller att det finns ett fel i kausalitet eller något annat.
Nå vad är att göra en klassresa…
Avsaknad av intressen leder till galen fokusering.
En manlig släkting till mig lär ha sagt: ”För mycket och för lite skämmer allt” och det är sant som det är sagt såt.
Jag sitter rätt ofta på kafé ensam och bara läser eller arbetar och då hör jag andras konversationer. Jag blir alltid lika irriterad när jag hör en konversation mellan en grupp unga och inte som så unga som bara handlar om alkhol och fylla. Här om veckan hörde jag en abi som börja såhär ”Jag har börjat RÖKA!” , hon lät jättestolt samtidigt tänkte jag ”idiot! det var din största miss”. Abin fortsatt sedan med de andra att diskutera hur full hon och de andra skulle vara när och var och om en resa till Lappland som skulle bli ett sjutusans supparty och vem som hade tappat huvudet p.g.a. sin alkholkomsumtion och så fortsatte det….inget annat diskuterades.
Igår kom det ett program om skönhetsoperationer på SvT och då var Jane i fokus, hon som levde på skönhetsingrepp och var 24 år. Bloggerskan Jane är inte nöjd med det ena och det andra och vill då ta till olika ingrepp för det ena och det andra. Hur ser hon ut? Men framförallt varför har ingen sagt att kanske du borde satsa dina pengar på en terapeut och diskutera din bristande självkänsla? För Jane blir inte mer nöjd efter nya ingrepp. För visst är detta även en fylla, för i hennes liv kretsar allt kring hennes utseende.
Det tredje exemplet är ett tydligt behov av att sitta och ältra folks och sina egna problem (det som kallas att ”ha issues”). I brist på något annat att samtala om kan man ju tala om hur man känner sig eller andra är eller vad de har för problem. Seriöst hittar man inte någontingt mer relevant att fundera på än detta?
Mina exempel handlar om när saker och ting blir i obalans. Har man inget annat att fokusera på blir en fylla det som upptar allt mer av vår tid. Har man inget annat gemensamt med andra så är det nästa fylla som man diskuterar och egentligen har man inget liv. Liv för mig är när man har intressen och relationer som fyller en vardag och som får ofta negativt beteende att verka tråkigt. Har man inte ett liv får missbrukbeteende en allt för stor plats i livet.
Att fira påsk tillsammans
I min faders familj har traditionen alltid varit att släppa in personer som är ensamma. I år hade jag mina föräldrar och min bror med sambo hos mig och så min granne. Min granne har barn men hade inget inplanerat och jag har känt grannen hela mitt liv så jag sa att kom och ät med oss redan för några dagar sedan och det gav mig idag världens påskkänsla, vi åt tillsamman liksom Jesus gjorde. Jo, jag är troende men inte religiös men idag upplevde jag verkligen påskens budskap.
Sedan får jag väl erkänna att jag var i högform när det gäller mina kokkonster så alla så verkligen nöjda ut när de lämnade bordet. Och grannens barnbarn som jag lekte med på morgonen var också glad över vår tid tillsammans. Jag vill säga att jag har upplevt påskens budskap till 100% detta år och så tackar jag en speciell person i Björkö för trattisarna som vi åt idag.
GLAD PÅSK!!!
Lyckliga livet
Jag är en lycklig människa med fint hem (den vakraste bostaden i staden), har bra familj, bra vänner och en underbar arbetsplats. Det är bara en sak som saknas i mitt liven familj. Nu är det så att jag är moderskapsvikarie och har jag tur får jag arbeta fram till nästa nyår. Har nu sökt nya arbetsplatser inför nästa år men det ser mörkt ut eftersom jag inte ha behörighet att undervisa kemi och fysik.
Min moder fråga vad gör jag då om jag inte har arbete, jag svara då kan jag ju passa på att bli mammledig. Mamma svara GÖR DET! jag sa att det skulle vara bra om det fanns en far i barnets liv. Gravid kan man ju lätt (eller relativt lätt) bli men jag skulle nog tycka att även om jag inte levde med barnets far så skall barnet ha en fader i sitt liv. Mamma har redan tidigare lovat mig att hon och fadern ställer upp bara jag skaffar barn.
Nå skall vi se 0m jag lyckas med min plan. Som min vännina AyliK (vi kallar henne så, alla som vet vem jag är vet vem hon är) brukar säga att man kan inte få allt när (det är en klische, jag vet!) när vi talar om detta men hon har rätt. Nå jag får väl glädas åt att bli moster i höst och att grannens barnbarn kommer och häxar till mig i morgon.
Att bo i ett hus där 5 år är snabbt.
När jag var 2 år flyttade vi in i lägenheten min fader hade bott i som barn, grannen hade även hon varit granne som barn i lägeheten brevid. Nu kom vi en ny generation barn på våningen födda 1977, 1979, 1980 och 1981 och sedan en 1986. Huset vi flytta till är ett av stadens äldsta högshus och ritat av Stenfors. Vi flyttade sedan kring 1994 till ett något yngre hus, även det från mellankrigstiden.
Jag visste att jag alltid kommer att flytta tillbaka, grannfrun är fortfarande samma grannfru och jag har fortfarande två rum med fammos tapeter från 1950-talet, liksom när jag var barn.
I höstas fick ett brandalarm fnatt hos mig när jag var borta och det ledde till att brandkåren kom på besök. Han som hade tillkallat brandkåren sa sedan: ”det är bara att köpa en ny list” (till ytterdörren) och jag tänkte ”det är inte bara”. Han och jag är ganska i samma ålder, erfarenheten med vårt hus, 30 år till min fördel. Listen visades sig måste som tippat specialbeställas till priset 53 e/st (för vi tog 3 st) och det innebär ett meterpris på 23,70e. Att listen kom på plats inom en månad var ju snabbt i vårt hus. Han som ringde brandkåren tänkte väl att 1-4 dagar skulle det ta att fixa dörren. Idag, nästan 6 månader senare, har jag målat listen och eftersom jag målar med linoljefärg så tar det ju ca 10 dagar innan jag målat klart. Men vart har jag bråttom?
Mjölkfritt är inte samma som laktosfritt.
Jag hör till den skara människor vars allergier kommer i vuxen ålder. Det började med pollenallergi i samband när jag skrev min gradu i statskunskap (ca 2001). Följande år i test konstaterades pälsdjursallergier och växtallergier.
Förra sommaren var jag till en hudläkare som föreslog att jag kanske hade gluten- och mjölkproteinallergi. Jag hade ju varit utan gluten en tid ca 1,5 år tidigare och min hud hade varit bättre. Men i samband med att jag skulle genomgå en gastroskopi för att undersökas om jag hade celiaki hade jag ätit gluten igen (mamma konstaterades ha celiaki 1979). Jag kunde också konstatera att min kost börjat innehålla allt fler mjölprodukter hade nog min hy blivit sämre. Dessutom har jag aldrig riktig mått bra av mjölk och inte ens laktosfri mjölk har varit behagligare. Så jag valde att först ta bort mjölken och sedan även gluten. Huden blev bättre, men tyvärr när det gäller vuxnas matallergier finns det inga test så jag äter minimalt med mjölprotein för jag mår inte bra av det.
Nu kommer vi till rubriken. Detta irriterar mig: jag säger ”Är det mjölkfritt?” och folk svara ”nej, men det är laktosfritt!” Men det var ju inte min fråga och mitt problem. Laktos är inte mitt problem utan mjölkprotein. Det som stör mig är när människor i kostbranchen svara mig så, för de borde ju veta att mjölk består av proteiner, laktos (mjölksocker) och enzymer och lite annat.
Det som också stör mig är när det står på ett paket ”laktosfritt” när det de facto är mjölkfritt, jag måste då läsa på alla förpackningar innan jag köper. Varför kan det inte stå de högsta dietnivån? Om det är mjölkfritt då är det ju laktosfritt men nödvändigtvis om det är laktosfritt så är det mjölkfritt.
Gott Nytt År!
Har inte bloggat på länge men livet utanför bloggen tar allt för mycket tid. Funderar på att komma tillbaka och tala mera om hur vi kan stimulera svenskainlärningen i Finland. Arbetar nu på en skola där vi har många som kommer helt och hållet från en finsk bakgrund och vad vi gör för att de skall bli bättre på svenska.
