Midsommaren är ju gott och väl över för den här gången och vi går mot mörkare tider. Midsommarnatten är ju magisk enligt gammal folktro. Det här med sju blommor under kudden känner väl alla till. Och Raskens Ida gick sju varv baklänges runt en brunn och så mötte hon sin tillkommande.

Här i Värmland finns det en tradition att man, innan man går och lägger sig i midsommarnatten, ska äta en salt sill baklänges, alltså med stjärtdelen först. Man kommer då att drömma att någon kommer med ett glas vatten. Och den man drömmer om  är ens tillkommande.

En lite nyare variant, som främst riktar sig till män, är att om man på midsommaren super sig asfull och sedan ställer sig upp i båten för att pissa så kan man få se sin blivande änka på stranden!

Nu har datorn fått spatt igen. Han (för det måste vara en han!) verkar vara förtjust i min startsida, för ungefär en gång i kvarten slår han om och går in på startsidan när jag sitter och skriver ett inlägg eller en kommentar. Nåja, det tar ju inte många sekunder att komma in på sidan igen och om det är ett inlägg jag håller på med så finns det ju kvar. Men är det en kommentar jag håller på och skriver så är den ”gone with the wind”! Varför gör han så här?

Imorgon blir det en dagsresa till utlandet! Det närmaste ”utland” vi har här är ju Norge och Norges huvudstad ligger närmare än Sveriges. Så det är väl snart dags att börja tänka på John Blund så man är pigg och alert imorgon när man ska träffa jenter og gutter!

Ibland blir man ju rosenrasande, rent ut sagt, när man läser tidningar. Som nu t.ex. Jag läste nyss att någon kommunalpamp (inte i vår kommun, dock) kommit på det geniala att man kan spara en massa pengar på att skära ner tiden för dem som städar allmänna lokaler, daghem, skolor, vårdcentraler, äldreboende m.m. Han har räknat ut att det inte ska behöva ta mer än en minut att städa en toalett.

???

Inte för att jag någonsin använt stoppur när jag städat toaletten här hemma så jag kan inte uttala mig exakt om hur lång tid det tar. Men helt säker är jag på att det tar mer än 60 sekunder.

Allmänna toaletter som inte är rena ökar risken för för infektionsspridning. Man måste väl vara kommunalpamp för att inte förstå det!

Nej, ett mycket bättre förslag vore att spara pengar på politikers skyhöga löner och låta barn och gamla och sjuka uträtta sina behov på rena toaletter.

Jag skulle bra gärna vilja se den kommunalpamp som på en minut hinner rengöra toalettstolen invändigt och utvändigt, rengöra handfat och kran, torka dörrhandtag och lås, putsa spegeln, tömma papperskorgar och fylla på papper samt våttorka golvet!

Ser du, Zwei? Nu är jag klickbar! Visserligen dröjde det en dag för länge … men inte fjorton månader!  Jag måste erkänna att du är en skicklig och tydlig pedagog. Just så ska man förklara saker och ting för mig. Vanliga, rediga svenska ord och inga termer som jag inte förstår!

Jag har några mycket unga facebookvänner, bl.a. Oskar, 15 år. Så här skrev han idag. Pojkar är pojkar!

Porvoossa on vanhainkoti, jossa on pelkkiä mummoja. Tämän vanhainkodin edestä menee katu nimeltä TULLIPORTIN KATU. Tässä ei sinänsä mitään hauskaa ole. Mutta luepas TULLIPORTIN takaperin!!!

Nu ser jag rött igen!!! Ska det vara så förbannat svårt att mota dessa spam i grind!

Så här dagen före midsommarafton är det säkert många fler än jag som som kommer att tänka på sin barndoms somrar. Sommaren började när skolavslutningen hade varit, alltså 1.6. När sommaren hade börjat fick man börja simma. På den tiden var jag ingen badkruka, det är något som har kommit med åren. I inlandet, där jag växte upp hade vi ingen tillgång till havet. Men det gjorde inget, vi hade sjöar och ”pottar” och så rann ju ån genom byn.

Något som jag senare undrat över är att det sällan eller aldrig var några föräldrar med vid stranden. Några hade äldre syskon och dessa såg inte bara efter sina egna småsyskon utan också andra småungar. Vad jag kan minnas så förekom det aldrig några olyckor och inga allvarliga tillbud heller under min tid.

Jag kan än idag minnas hur det kändes när man en varm junidag gick mot stranden iklädd baddräkt. Luften vibrerade av värme och fylldes av doften från hägg och syren. Det var inte tal om att byta kläder, både kläderna och huden torkade ju i solen. Inte minns jag heller att vi någonsin hade några handdukar med oss.

Höbärgningen i juli har jag ingen större erfarenhet av eftersom vi tillhörde de få i byn som inte var bönder. Men nog hände det att vi var med min farbror och hans familj och höbärgade vid Ollasmosa. Mitt ”arbete” bestod då mest av att trampa i ladorna. Och så brukade jag hålla mig framme när det blev matrast!   Jag har förstått att höbärgningen för många var ett riktigt slit i sommarhettan. Men det minns inte jag. För mig var det bara roligt.

Efter höbärgningen mognade smultronen. Vi kände till smultronnställena och plockade och samlade på strån och lät oss väl smaka.

Numera åker jag inte så ofta till Småbönders. Jag har inget stort behov av att vara där rent fysiskt. Småbönders är för mig mer en tid än en geografisk plats. Men jag är ofta där i tankarna och inte minst på nätterna när jag drömmer.

Kanske romantiserar jag, så här i efterhand. Men det får jag väl?

Jag ser att det är många som idag har gjort ett personlighetstest. Jag avstår nog, jag. Men vilka fantastiska bloggvänner man har! Ingen har en enda dålig egenskap!

På loppis hittade jag en Rubiks kub. De var mycket populära på 1980-talet och ungarna hade varsin. Jag tror att de alla lyckades lösa den, gång efter gång. Lätt som en plätt! Men jag lyckades aldrig. En sida kunde jag få till, ibland två. Men sedan var det stopp.

Men nu! Den här kostade bara tre kronor och det kunde jag undvara. Jag rengjorde den innan jag började vända och vrida. Man vet ju inte vad det finns för bobbor och bakterier på saker som man köper på loppis. Men jag insåg ganska snart att jag inte blivit ett dugg klokare de här senaste 30 åren. Två sidor kan jag få till. Men de andra fyra då?

Jag har aldrig, aldrig någonsin lyckats lösa Rubiks kub! Har ni?