En mycket god vän, som tyvärr inte lever längre, berättade en gång för mig hur majkalas gick till i Småbönders ”förr i väädä”. Detta är Östens text, ordagrant!
I april, när snön hade börjat smälta, började vi söka efter ett ställe för majkalaset. Det skulle vara en öppen glänta, någonstans på ”lindorna” och det skulle vätta mot söder så snön smälte fort. Egentligen fanns det bara två ställen att välja mellan, ”Etels kalvhaga” och ”Länsmansliidä”.
Sedan skulle vi bilda ”majkalaslag”. Det betydde att vi kom överens om vilka som skulle få vara med. Vårt lag bestod vanligen av Sten, Erik, Nanna och Margareta och så undertecknad förstås. Något år hörde Roy till laget och Vilhelm fick också komma med om han ville. Jag minns inte om han kom med mer än en gång.
Arbetet inleddes med att vi hjälpte naturen, d.v.s. vi skyfflade undan snön från hela området, om den då inte ännu hade smultit. Följande arbete gick ut på att bygga bord och stolar. Bordet var en eller flera flata stenar. Stolarna var också av stenar och bekläddes med mossa för att vara bekväma. Sittplatserna skulle räcka till alla.
Det mest krävande arbetet var spisen. Vi murade den av sten. Något år hittade vi några gamla tegelstenar. Som murbruk användes lera som vi transporerade från åstranden. Spisen gjordes som en kopia av dåtidens vedspisar. En skorsten gjordes också för att vi inte skulle få all rök på oss.
Vi arbetade minst en vecka på första-maj-stället! Alla deltog med allvar i arbetet. Spisen skulle också testas. Det gjordes en eller två dagar före första maj. När majkalaset började skulle allt vara i ordning!
Själva festen började tidigt på första-maj dagens förmiddag. Flickorna kokade mat. Den bestod av potatis som skalades. Till potatisen åt vi knackkorv eller köttbullar. Bröd och mjölk hade vi med oss hemifrån. Tallrikar, glas och bestick hade vi också med oss, några engångstallrikar fanns ju inte på den tiden.
När maten var avnjuten vidtog lekar. Mest bestod lekarna av att vi tog av oss skorna och sprang barfota i gröngräset. För det mesta var det första gången under året vi var barfota, på våra breddgrader.
Sedan kom höjdpunkten! Vi hade alla en flaska röd lemonad som inhandlats i bybutiken! Det var den första flaskan lemonad för sommaren! Den andra flaskan fick man på midsommar! Även en ”gris” hade inhandlats! Det var ett mycket högtidligt tillfälle när flaskornas patentkorkar öppnades och man fick avsmaka innehållet!
När lemonadflaskan var tom var programmet fritt. Mätta och belåtna satt vi mest på de mossbeklädda stolarna och summerade majkalaset.
Inte alltid var det dock ett lyckat majkalas. Ibland kunde vädret ställa till det! Jag minns ett år, jag var kanske 8 eller 9 år då. På natten till första maj hade det snöat. Det var ca 10 cm våt snö överallt. Jag kunde ändå inte låta bli att gå till vårt ställe, det året i Etels kalvhaga. När jag gick på den snöbeklädda stigen kunde jag inte låta bli att fälla några tårar. När jag kom fram till stället grät jag hejdlöst!
Jag gjorde det och idag kom belöningen med posten. Inte bara en sisuask, utan många, många, med olika smaker och i färger som jag aldrig tidigare ens sett! TACK ELOVENA! 
