Vill Ni ha tips på en av världens bästa ballader som gjorts genom tiderna? Klicka i så fall här!
Kan också meddela att det blev ingen aktivitet i bokverkstaden idag. Morsan ringde och bad mig komma dit istället, eftersom syrran var där idag. Det har länge varit på tal om att vi borde sätta oss ner och gå igenom alla våra gamla leksaker och dela upp dem.
Så, sagt och gjort! Nu är alla leksakerna genomgångna och det som var mitt är även hemtaget.
Konstaterade att det var en hel del med grejer (otaliga lådor och plastpåsar). Så när jag skulle åka hem var hela baksätet och även passagerarsätet fyllt med grejer. Tur att inte barnen var med, för då hade jag fått köra två varv!
Som sagt, en massa grejer var det, så jag kom framtill att det är ingen vits att ge vidare alla dessa saker till dottern och sonen. En del kommer jag nog att ge vidare, men en hel del kommer jag också att lägga till försäljning på huuto.net.
Har bl a ett stort (och väldigt värdefullt!) dockskåp som jag i princip aldrig har ägnat nån tid åt att leka i. Skåpet ser så gott som oanvänt ut och jag tror även att det skulle förbli så hemma hos oss, så en del av mig tycker att det är onödigt att ha det kvar och vill sälja det. Men en annan del av mig tycker motsatsen.
För jag vet att om man frågar dottern själv, så har hon ju absolut användning för det (åtm. i ca fem minuter). Men jag vet att det är nåt som bara skulle stå och skräpa efter en tid. Därför känns det väldigt onödigt att ha det kvar.
Men å andra sidan vet jag att det är ett väldigt dyrbart dockskåp (man kan bl a koppla in riktig el till det också) och det skulle ju kännas lite ”harmt” att sälja bort det. Men återigen, varför ska man ha det kvar när det ändå bara kommer att samla damm?
Minns ju hur det var för mig själv när jag var liten. Skåpet stod framme, men jag lekte aldrig i det. Istället fick jag med jämna mellanrum ägna mig åt att torka bort dammet som hade lagt sig på taket. Och slutligen blev jag så less på att torka damm av dockskåpet, så jag lade ut det i centralgarderoben.
I övrigt tycker jag det är väldigt intressant att se hur mycket dottern liknar mig, när jag var i samma ålder. Hon är precis en sån pojk-flicka som jag själv var. Leker helst med bilar, traktorer och ute i sandlådan. Det där med dockor var aldrig riktigt min grej och dottern verkar inte heller ha det rätta intresset för dockor.
Visst, kan hon leka med dockor nån gång, ifall hon t ex åker och hälsar på nån kompis som har dockor. Men hemma är det nog bilar som gäller. Och mycket pyssel! Fast det har hon fått från sin moster. Syrran var en riktig pyssel-maja när hon var liten och det är dottern också. Själv tyckte jag nog också om att pyssla, men jag var aldrig nåt riktigt bra på det.
…Och på tal om leksaker, nu har gubben tejpat dotterns långtradare som hon fick till jul, så nu ser den likadan ut som firmans lastbilar! Gissa om tösen blev nöjd?!
Igår kväll tittade vi som sagt på en Wallander-film. Men eftersom både jag och gubben hann bli så trötta, innan filmen var slut, beslöt vi oss för att pausa filmen och se den klart ikväll. (Det var förresten ”Hämnden” vi valde att se på.)
Och eftersom vi inte tittade den klart igår, ska vi se den klart nu istället. Men först ska jag gå och fixa till lite grönsaksstavar (tortilla-dippen står redan i kylen) och duka fram lite chips och Polly-godis.
Trevlig helg!
Film-tajm!
