.Detta kallar jag service!.

Har väl egentligen inte hänt så mycket sen jag skrev sist. För vi sitter fortfarande i bilen på väg ner till Åbo. Men det händer inte så mycket här längs vägen, så i brist på bättre så ska jag blogga en liten stund.

När vi kom till Neste i Björneborg skulle vi stanna för att äta. Förut har dem haft både vanlig lunch och Koti-pizza där, men nu hade dem endast Hesburger. Eller vanlig mat hade dem nog också, dagtid, men i o m att vi kom dit en 20-tiden hade dem endast Hesburger att erbjuda. Och som vanligt så gick allting på vårt andra inhemska språk. Varför ska vi finlandssvenskar alltid glömmas bort?
Nå, hur som helst, i o m att varken jag eller gubben tycker om Hesburger (eller nån annan hamburgerkedja) så valde vi att fortsätta.
När vi kom till Luvia (en liten bit söder om Björneborg) såg vi ett litet ST1/Koti-pizza. I o m att både jag och gubben ville ha pizza passade det oss utmärkt!
Men när vi kom in visade det sig att ST1 hade upp till 22:00 och Koti-pizza till 21:00. Vi kom dit 21:06. Tänkte att vi blir ju säkert tvungna att åka vidare, igen, utan mat. Men nej, gubben i kassan var vänlig och sa att det går nog bra att beställa ändå. Dessutom var han vänlig och FÖRSÖKTE prata svenska med oss! DET KALLAR JAG SERVICE!!
Att han pratar knagglig svenska bryr jag mig inte om, utan det är grejen att han försöker som räknas! För när han hörde att jag och gubben pratade svenska så bytte han om och började prata svenska med det samma.
Personligen tycker jag att alla finnar borde ta efter honom, för som uttrycket säger ”kunden har alltid rätt”! För i o m att jag en gång i tiden jobbade som kassörska i byn, så vet jag av egen erfarenhet att finnarna förväntar sig att få betjäning på sitt språk, även om dem befinner sig en by där majoriteten är svenskspråkig. Och det gav jag dem. För det var ju jag som skulle betjäna folk, inte vise versa. Tilläggas bör att jag är urusel på det finska språket, men jag försökte i a f! För vårt land är tvåspråkig och då ska man ge betjäning på bägge språken.
Men tyvärr så är det långt ifrån alla som resonerar så. Och det kan jag bli oerhört störd på ibland. Speciellt ifall kassörskan frågar nåt på finska och man inte förstår. För dem får en allt som oftast att känna sig dum, som om det vore mig det är fel på. Varför jag inte kan finska. Själv brukar jag tänka att dem har väl läst minst lika mycket svenska i sina da´r i skolan, som jag har läst finska… Eller?! Varför kan inte dem svenska om jag ska kunna finska?
Dessutom tycker jag att det är helknäppt att det ens diskuteras att svenskan tas bort som ett obligatoriskt språk i detta land. Varför?
Själv tycker jag att man har nog mer nytta av svenskan än finskan, ifall man har tänkt besöka några andra länder än bara detta land. För i Sverige, Norge och Danmark blir man förstådd om man pratar svenska. Dessutom kan man till viss del bli förstådd i Island också. Men pratar man finska i nån utav dessa länder så lär det nog inte vara många som förstår vad man säger. I Estland kommer man väl sig rätt långt på finska, men that´s it.
Nåja, denna fråga går ju att diskutera hur länge som helst. Antar att inte en enda finne håller med mig i mitt argument, men… Detta är ju min åsikt, liksom alla andra åsikter som skrivs i bloggen.

Klockan börjar bli sovdags så småningom, vilket börjar kännas. Är i Mynämäki nu, så vi har ju inte alltför långt kvar. Tack o. lov. Ser framemot sängen som väntar i Scania-hytten…

Snart incheckning vid Hotel Scania.