pÿÿsis®

Min mångåriga bloggen.fi-vän Micke Aspfors länkade på facebook till denna Aftonbladets artikel. Jag har en längre tid tid tänkt skriva ett inlägg i ämnet, men har ju inte haft någon blogg att skriva det på (den här är visserligen ganska död åxå, men den sprattlar till ibland).

De flesta konsumenter har säkert svårt att förstå att kortbetalningarna numera är ett stort problem för oss köpmän, så därför tänkte jag belÿsa er lite om hur det fungerar.

Då jag för drÿga sjutton år inledde min bana som köpman så fanns det i huvudsak följande kort: Bankernas bankkort, Visa, Mastercard, Eurocard, Diners Club, American Express, Aktiiviraha och Käÿttöluotto. 

Korten fungerade ur vår (köpmän) sÿnvinkel enligt följande:

Bankkort: Vi fick in pengarna (hela summan) på kontot följande dag.

Visa, Mastercard, Eurocard (=Luottokunta): Vi fick ca en vecka senare in pengarna (minus kreditbolagens förhållandevis moderata provision) på kontot.

Diners Club, American Express: Vi fick in pengarna flera veckor senare (minus kreditbolagens hutlösa provision) på kontot. 

 Aktiiviraha, Käÿttöluotto: Vi fick in pengarna på kontot (hela summan) inom en rimlig tid.

Det här var alltså 1993. Varför tog Amex och Diners hutlösa provisioner? Jo, för att de hade ett förmånsprogram för sina kunder: Ju mer du handlade via kortet, desto mer poäng samalde konsumenten ihop för att köpa sig ”gåvor” till ett billigare pris. T.ex. flÿgresor, smÿcken, elektronik osv. I praktiken var det ju vi affärer, som accepterade dessa kort, som betalade konsumenternas inköpsgåvor.

Så mÿcket om historia. I dagsläget har situationen ändrat mÿcket. Bankernas traditionella bankkort håller på att dö bort (de kort där vi faktiskt fick in hela summan som vi sålt för tidigare). De har ersatts med nÿa avtal på Visa Electron, Visa Debit och Visa Credit. Alla dessa nÿa kort går via Luottokunta då inköpen krediteras tillbaka till oss köpmän . På Visa Debit, som ersätter gamla bankkortet tas numera åxå provision, samt att pengarna finns på säljarens konto först om ca en vecka. Provisionerna har höjts på alla kort och i stället erbjuder bankerna numera ”bonuspoäng” för användning av kortet åt konsumenterna. Det är köpmännen som i slutändan betalar för kortanvändningsbonusarna (fint ord).

Vi tar ett fiktivt exempel:

Kunden handlar av mig en kampanjprodukt för 1000€ med ett kort. Hur fördelar sig pengarna och förmånerna därefter?

Jo, såhär:

Kunden: Får t.ex. 1000 poäng av sin bank (som utfärdat kreditkortet), som denna kan använda till att köpa sig nåt ”krääsä” (=t.ex. skräpsmÿcke) för med en viss rabatt. Rabatten är alltid så liten att banken inte går minus på försäljningen av ”gåvan”.

Banken: Får en provision av kreditbolaget för att deras kund använt sitt kreditkort som banken har utfärdat (trugat?) åt sin kund.  Denna provision ges delvis tillbaka till kunden (se ovan).

Kortleverantören: Fakturerar kunden på 1000€, samt eventuella räntor om kunden bestämmer sig för att betala i rater (som blir de stora summorna för kreditbolaget). Kortbolaget håller inne pengarna som köpmännen har innestående ca en vecka (det blir stora summor på dagsbasis som kreditbolaget förtjänar i ränteintäkter tack vare detta, tro mig). Därefter betalar de ut provisionen till den som ursprungligen har sålt en sak åt någon. Minus provisionerna förstås. I detta fall blir summan som köpmannen får ca 980€. Resten har fördelats mellan de andra intressenterna.

Okej, tänker många, vad är 20€ av 1000€ att pipa om, småsummor… Därför fortsätter resonemanget till slut.

Köpmannens sÿnvinkel: Kampanjrodukten som säljs till 1000€ har inköpts för 910€. Om produkten betalats kontant så blir vinsten för köpmannen:

+ 90€

- moms 23%

- frakt ca 3% på inköpssumman (22,20 moms 0%).

- skatt på vinsten 26%

= Vinst totalt ca 38€ netto 

Men om produkten igen betalts med kreditkort ser det ut som följande:

+ 70€

- moms 23%

- frakt 3% (fortfarande på inköpspriset, 22,20 moms 0%)

- skatt på vinsten 26%

= Vinst totalt ca 26€ netto

Summa summarum:

32% (trettiotvå!) av köpmannens vinst har förvunnit åt andra p.g.a. av inköpet har betalats med ett kort!

Detta är orsaken till att köpmännen protesterar mot de höga avgifterna kreditbolagen tar i dag. Köpmännen har inte längre råd att betala för alla ”korruptiolahjat” som bankerna/kreditbolagen erbjuder sina kunder för att de ska använda sina kreditkort.

T.ex. då vi var i Danmark ifjol, så tog alla affärer 4% högre avgift om man betalade med Visa i stället för kontanter. Jag anser inte att det är rätt väg, eftersom kontanter att begärligt bÿte bland kriminella.

Därför måste detta problematiska läge lösas, innan vi i Finland står inför användning av ekorrskinn som betalningsmedel igen! Det är inte en bra lösning, eftersom ekorrskinnen som bekant brukar trassla in sig i pajazzon.

Ps. För den som inte förstår vad jag svamlar om ställer jag frågan: Hur skulle du känna dig om en mellanhand (som endast förmedlar dina pengar till ditt konto) tog 32% av din nettolön? Det är exakt det som det handlar om…

Mina inte så kära vänner har hittat mig och mitt gömställe. Jag trodde vi var säkra långt uppe i skogen mellan Göteborg och Alingsås. T.o.m. jag och mitt erkänt duktiga lokalsinne (gammal orienterare, ni vet) missade lite innan vi var framme. Getingarna hittade tÿdligen genast fram.

Hade tänkt ta en lugn dag på terassen medan husvärden jobbar och husmor & husvärdinnan är ute och shoppar. Det blev getingjakt istället.

Värdarnas barn hade som tur en verktÿgslåda som kom till användning. Nu är getingarna utrotade med barnprÿl, -skruvmejsel, -hammare osv. Jag blev inte ens tvungen att hämta markisveven ur husbilen. Fint så.

Nu återgår jag till stillheten i stolen tillsammans med Harrÿ Hole.

Nää höni. Huru än ja försöker så vaar int e ti naa.

På ”gamla gamla” bloggen var det enkelt. Då klickade jag på en signatur och då öppnade sig signaturens alla inlägg. Det var bara att bläddra sig neråt tills man kom till nÿaste olästa inlägget. Vi säger att i detta fall var det sjÿ (bara för att få med ÿ) nÿa inlägg. Då man läst det så klickade man på kommentarer. Ett påppappfönster visade alla kommentarer. Man kommenterade och fönstret försvann. Man läste nästa, gjorde samma sak osv.

På ”nÿa” och ”nÿa nÿa” bloggen klickar man på ett inlägg och hamnar på personens specifika inlägg. Man har inte en aning om hur man kollar hur många inlägg personen skrivit medan man varit borta. Beroende på ”tema” (=skrädrrarsÿdd kostÿm) så vet man inte om man ska klicka höger eller vänster för att komma framåt eller bakåt. Man har inte en aning om vartåt man ska. Vissa teman så vet man inte ens hur man ska hitta till startsidan, än mindre för hur man ska lista de senaste inläggen av skribenten.

Om man mot förmodan råkar navigera in på ett sånt sätt till en bloggares sida att man får alla inlägg på rad, så skiter det sig senast i det skedet man klickar på raden ”x-antal comments”. Efter det har man hamnat i en djävulsspiral som aldrig tar slut. Man klickar pgdn, home, pgup, end och enter mellan varven för att slippa ur labÿrinten.  20 minuter senare är man på ruta 1. I det skedet är man så förbannad och sur att man överväger om det är ens värt att försöka blogga och kommunicera med andra bloggare.

Dessutom kom spamen hårt redan i detta skede, trots att alla världen nÿa spamfilter finns i weepeetriimiljonerpunktsjutusen.  Gissa hur många av dessa nÿaste bloggar jag captchat som är spam? Den som svarar rätt i procent vinner ett års abbonemang på min bloggplats.

Kansji ja sku bÿri jee åpp… 

*bläääääääk*

…på laangt håll. Alltså ”nÿa nÿa” bloggen.fi.

Kansji man sku prov ta en nÿstart? Navigeringen på bloggarna och publiceringen av inlägg är ju fortfarande från assåli jämfört med ”gamla gamla” bloggen.fi, men man kan ju inte få allt.

Det som stör mig oerhört just nu är att alla mina gamla bloggkategorier inte finns tillgängliga *snÿft* Då tänker jag närmast på kategorierna gravid, handarbete samt kärringen mot strömmen.

Men, men… Vi provar…