Förväntan, nervositet, glädje, besvikelse, atmosfär, energi, rysningar, hopplöshet, lättnad och eufori, det är ord som genomgående kan beskriva en VM turnering i ishockey. Jag skulle säga att alla vi som var på plats i Hartwall arena och framför TV skärmarna igår också kunde känna alla dessa känslor inom loppet av en enda match, Finlands öppningsmatch mot Tyskland.
För visst var det hockeygodis av äkta slag som vi bjöds på. Matchen kastade oss av och an så att vi ibland kände oss som små roddbåtar på ett stormande hav. Och när hopplöshetens stora våg hade sköljt över publiken med bara minuter kvar av matchen så kokade hallen till slut av eufori över att de blåvita lejonen på något märkligt sätt ändå lyckades ro hem matchen i trygg hamn.
Visst många kan tycka att Finland skall kunna köra över Tyskland med 5 mål och att övertidsvinsten egentligen bara var en förlust av poäng. Och andra sidan ser inte hockeyvärlden ut så längre och det är ju det vi har strävat efter! Vi vill inte ha säkra matcher där de stora nationerna äter upp mindre nationer med tvåsiffriga siffror. Hockeyvärlden mår bra av turneringar där alla kan utmana och skaka om de stora. Och visst var detta ur underhållningssyfte en mycket bättre match än om Finland vunnit med 5-0.
Men det finns ändå stora frågetecken som behöver rätas ut. Ett av dem är målvaktsspelet. Ortio övertygade inte trots att man inte kan dra allt för stora växlar på en inledande match av det här slaget. Ikväll står Raanta och skulle han lyckas göra bra reklam för sig kan vi nästan spika honom som förste målvakt inför resten av turneringen. Undrar vad ”solkungen” Tamminen tycker om det som strax innan turneringe gjorde ett uttalande om att Antti Raanta var den självklare trean i det här gänget. Nåja, även en solkung har fläckar. Ganska stora sådana ibland.
Om ett par timmar får vi kanske en lite större helhetsbild av det finska laget när man fortsätter turneringen mot Slovakien. Tyvärr tror jag själv på en förlust och nya, större frågetecken att kämpa med. SKall i alla fall få se vad som händer med laget nu när Korpikoski ansluter.
Till sist lägger jag ut lite jag filmade igår med mobilen. Jag ber om ursäkt för ljudkvaliteten! =)
Leo har varit realativt osynlig i media så här långt in på säsongen. Nu är ju inte hans uppgift att ösa in mål eller skapa ytor för sina medspelare i första hand. Leos uppgift är att få motståndarna att tänka på annat än att spela hockey.
Ännu har vi inte få se någon riktigt delikat uppvisning av den ettriga lille finländaren, men förra veckan bjöd han i alla fall på en liten kyss och så ett efterföljande kramkalas. I all kärleks anda!
Så blev det då äntligen ett slut på NHL konflikten och en möjlighet för oss hockeynördar att njuta av sporten när den är som bäst. Visst har NHL spelarna förhöjt underhållningsvärdet på våra ligor här i europa men NHL är NHL, det kommer man helt enkelt inte ifrån. Tyvärr finns det ekonomiska intressen som gör att det rent idrottsliga kommer på andra plats men det får vi lägga åt sidan nu och hoppas att vi kan slippa liknande situationer i framtiden.
Ur en rent finländsk synvinkel finns det en hel del intressant att följa med denna säsong, och vi skall nu plocka fram några av dessa guldkorn.
Det är väl ingen större överraskning att den spelare som kommer att få mest uppmärksamhet av finländarna i år är en viss Mikael Granlund. Fansen i Minnesota och säkert halva Finlands befolkning har väntat på dagen när han skall få skrinna ut på NHL isen. Vad kan vi då förvänta oss av denna blåvita talang? Kommer han att kunna fylla de tomma skridskor som legenderna Teemu Selänne och Saku Koivu snart lämnar efter sig?
Ja förväntningarna kommer att vara skyhöga! Allt annat en än säsong som kronas med en Calder memorial trofé kommer att kännas som ett misslyckande av många fans. Sätt därtill det faktum att motståndarna kommer att spela hårt på honom och att skadechansen är rätt hög med tanke på hans fysiska storlek, och vi förstår att denna debut kommer att bli både psykiskt och fysiskt utmanande. Men detta är å andra sidan inget nytt för Granlund som redan som junior fick lära sig att stå upp för sig själv och spela med ett stort tryck på sina axlar. Vi hoppas han kommer att kunna bjuda oss på mycket hockeygodis under denna rumphuggna säsong!
Teemu Selänne gör av allt att döma sin allra sista säsong nu. Och denna gång lär det faktiskt vara så. Också här få vi hoppas att skador inte kommer att ställa till det för den flygande finländaren utan att han kommer att kunna njuta av sina sista matcher på isen och få göra det han älskar mest av allt. Selänne som ju producerat mer mål och poäng än någon annan finländare i NHL under grundserien har ännu en skalp att ta. Inte för att Teemu själv bryr sig särskillt mycket om statisktik men visst är det också passande om han fick bli den finländare som spelat flest matcher i NHL. Just nu toppar Teppo Numminen den statistiken med sina 1372 matcher, följd av Teemu på 1341. För övrigt har veteranen Teemu gjort 663 mål och 1406 poäng under sina 20 år i nordamerika, det ”finländska rekordet” kommer han nog att få behålla så länge han lever!
En annan blåvit publikfavorit är den etriga retstickan Leo Komarov. Leo förväntas bli en ny Esa Tikkanen eller Jarkko Ruutu. Och likt Tikkanen lär Komarov vara riktigt skicklig på att krypa under skinnet på sina motståndare och få dem att tappa fokus. Men om Tikkanen blev berömd för sitt obegripliga hopkok av språk som kännetecknades som ”Tiki Talk” så gör sig Leo begriplig på finska, svenska, engelska och ryska. Ja Leo har alla möjligheter att bli en publikfavorit i Toronto, och en av de mest hatade spelarna i resten av ligan.
Det här var också säsongen när Tuukka Rask skulle få visa vad han verkligen går för i sin kollega Tim Thomas frånvaro. Om det är någon av spelarna som är särskillt känsliga för en lock out så är det nog målvakterna. Tuukka hade säkert gärna haft en full säsong på sig att både komma in i sin nya roll och också få den spelvana som krävs för att kunna visa upp en stabil nivå. Men en bra målvakt måste ha ett bra psyke så här gäller det att gilla läget och visa att man är att räkna med oavsett vad som händer runt omkring. Lyckas inte Rask övertyga lagledningen om att han är förstemålvaktsmaterial så lär detta bli den sista säsongen i Bostons tröja.
Naturligtvis finns det mycket annat spännande och intressant att följa med denna säsong. Alla har vi våra favoriter som vi kommer att följa och lag som vi hoppas på. Och nu är väntan över, nedräkningen kan börja!
Om det mot förmodan finns en eller två själar där ute som undrar varför inget händer på den puckade och sargade bloggen så beror det helt enkelt på att jag har en lockout. Varför? Ingen aning!
Men vem kan klandra mig för det! Eller finns det någon som kan förklara varför NHL inte spelas just nu? Lockout? Varför? Ingen aning…
Ja så mycket förstår jag ju att farbror Bettman försöker spela någon sorts Robin Hood och ta från de rika och ge åt de fattiga. Vissa klubbar har det svårt att få allt att gå runt, men är det här rätt väg att gå? Är det inte klubbarnas själva som ansvarar för sin egen ekonomi och skriver det ena sjuka spelarkotraktet efter det andra. Eller borde kanske it-industrin ta ett friår och lägga ner all verksamhet eftersom Apple går så mycket bättre än Nokia. Jag vet inte. Jag låter Bettman tänka som har större huvud…
Men så mycket förstår jag, att detta inte kan vara bra för hockeyn, i alla fall i USA. I europa tackar vi visserligen och tar emot för visst tillför NHL spelarna en extra krydda i våra små ligor. Men NHL behövs, för vad vi än tycker så är det storebror i väst som drar utvecklingen av ishockeyn och gör den vackrare och mera tittarvänlig. Och hemska tanke, vad händer om inte vi hockeynördar får titta på HBO:s 24/7 inför winter classic? Jag ryser vid blotta tanken.
Men kanske lockouten är en bra grej! Skall testa med min blogg, kanske det trillar in en lite slant på kontot… eller så inte.
Och ja, Ryssland stod slutligen som suveräna världsmästare. Det var aldrig något snack om saken. Sällan har ett lag varit så fullständigt överlägsna och spelat i en helt egen division. Och frågan är nu om vi kommer att gå in i en ny tidsperiod där den röda maskinen kommer att vara lika överlägsen som i fornstora dagar.
Att Ryssland nu också med sin nye tränare har fått ihop ett lag av alla superstjärnor tyder på att de kommer att rankas som världens bästa lag under en lång tid framöver. Att nästa OS dessutom spelas i Ryssland gör inte det scenariot mindre troligt. Ryssland bygger redan nu upp ett lag inför den turneringen och allt annat än guld kommer att vara ett stort misslyckande för stormakten i öst.
För Finlands del gick det väl sådär. Nöjaktigt och godkänt men inte mer. Det var en berg och dalbana vi fick åka under turneringen men matchen mot USA i kvartsfinalen gav ändå de finländska anhängarna något att minnas och glädjas åt. Typiskt nog hängde en del på målvaksarbetet, och det i en turnering där Finland kunde visa upp sin starkaste målvaktstrio på länge. Men det största problemet var nog ändå produktionen framåt och där ha finländska juniortränare något att fundera på.
Sverige har nog knappast något positivt att plocka ut ur denna turnering. Ett trist och tomt globen ramade in känslan av hopplöshet och likgiltighet. Ingen passion, ingen energi. Och det stjärnspäckade laget som var skyhöga favoriter inför turneringen misslyckades totalt när det väl gällde. Inte heller där kunde jag hitta någon passion eller spelglädje. Joel Lundqvist var väl en av få som visade upp en sådan sida men tyvärr slutade turneringen snabbt för hans del på grund av skada. Och på något sätt gick luften ur tre kronor i och med det.
TV mässigt var VM en snygg produktion. Speciellt i Hartwall funkade det mesta fint och produktionen såg proffsig ut. Tyvärr uteblev en del av festen på läktarna på grund av biljettpriserna. Speciellt Sverige hoppas på en revansch för det nästa år. Om Tre Kronor också kommer igen återstår att se. Mycket hänger ju på vad ryssarna lyckas skrapa ihop för ett lag.
Eller skall vi säga, om en viss Malkin kommer eller inte…
Ja kvartsfinalerna bjöd onekligen på en del överraskningar. Norge gav Ryssarna rejält motstånd och höll matchen levande i 2 perioder lite drygt, Slovakien slog ut Kanada och Sverige missar semifinal för första gången sedan år 2000. Finland däremot klarade av att ta revanch på amerikanerna som tidigare i turneringen hade spelat ut Finland totalt.
8 sekunder kvar. Det är nästan som om matchen var regisserad, det var en match precis som man fantiserar att en fulländad match skall vara. Det var en resa mellan himmel och helvete som bara explodera i en stor eufori på slutet, i alla fall ur blåvit synvinkel. Finlands match är redan nu en klassiker som det kommer att pratas om i årtionden.
Sveriges match däremot är nog något svenskarna snabbt vill glömma. Efter finalförlusten ifjol har många svenskar väntat ett helt år på att få förnedra Finland på hemmaplan och få en kokande Hartwall-arena att bli knäpptyst. Nu blev det inte så. Festen fortsätter i Helsingfors, men utan tre kronor.
Tjeckien och Slovakien får däremot njuta av hockeygodis på lördag. Lokalderbyt länderna imellan är nog något som kan liknas vid känslorna i en match mellan Sverige och Finland. Båda länderna har egentligen allt att vinna och kommer säkert att kämpa in i det sista för en finalplats.
Men finalen kommer vi nog redan att få se i semifinalen. Det känns som att det lag som vinner matchen mellan Ryssland och Finland även kommer att stå som världsmästare efter finalen på söndag. Lagen möttes även ifjol i en match där Mikael Granlund gjorde sig oförglömlig med sitt zorromål. Något liknande kommer nog att krävas i år för att lejonen skall kunna få den ryska björnen på fall. Ett stjärnspäckat Ryssland är nog ett lag som ingen kan stoppa om de har en bra dag, men ryssarna har en förmåga att sluta spela som lag när det finns för många stjärnor i laget och det kan vara Finlands trumfkort i denna match.
Hjärta och förnuft krigar mycket nu. Ryssland och Tjeckien kommer att spela final, Finland får nöja sig med brons. Det är förnuftet som talar…
Det har varit ett speciellt VM på något sätt. Inget lag har gått från klarhet till klarhet eller verkligen visat att de skulle vara turneringens storfavorit. Inför turneringen hade jag själv satt Sverige som den självklara guldkandidaten men det känns inte lika självklart längre. Ryssland är det enda lag som ännu inte tappat poäng och som därför också får gälla som favorit för tillfället.
4 kvartsfinaler har vi i alla fall att se fram emot på torsdag och i alla fall en av dem kommer att bli riktigt jämn och spännande.
Först ut går Kanada och Slovakien. Där borde det inte vara något snack om saken. Slovakien kommer helt enkelt inte att ha något att sätta emot lönnlöven. Men Kanada har ändå visat tendenser på att de mentalt inte har kommit in i turneringen riktigt. Det är något som inte stämmer i truppen och deras irritation slår över ordentligt ibland. Men detta borde inte kunna ställa till det mot Slovakien som var långt ifrån ett självklart kvartsfinallag i årets turnering. Enkel seger som sagt. 6-2 till Kanada tippar jag.
Ryssland borde heller inte ha några större problem mot Norge. Rysslands största problem i den matchen kommer att vara de själva. Relativt tidig match och nyinkomna världsstjärnor och lite divalater i den ryska truppen är nog det som kunde tala till Norges fördel. Men Norge är ändå för små för att kunna ställa till det för den ryska björnen. 7-3 till Ryssland
USA-Finland. Det kommer att bli dagens jämnaste batalj. Möjligtvis avgörs den på straffar. Finland fick storstryk med 5-0 i gruppspelet och kommer antagligen att gå ut aggresivt för att söka revansch för den matchen. En övertändning som tenderar i massor av onädiga utvisningar skulle kunna ställa till det för lejonen men Vehanen kan å andra sidan hålla kvar dem i matchen om utespelarna bara håller sig borta från utvisningsbåset. Inför turneringen trodde jag ändå att det roliga skulle tas slut i kvarten för Finlands del så jag får hålla fast vid det. 3-2 till USA, möjligen efter förlägning och straffar.
Dagen avslutas med Sverige-Tjeckien i globen. Sverige hade lekstuga med Tjeckien tidigare i turneringen men jag tror inte denna match kommer att bli lika enkel. Tjeckerna har växt sedan dess och fått ordning på sitt spel. Sverige har fått in Bäckström i truppen och han gjorde en okej insats i den sista gruppspelsmatchen utan att glänsa. Sverige borde ändå kunna klara av Tjeckerna och mit tips blir att de vinner med 3-1
IIHF.COM lät läsarna ställa frågor till Finlands Jarkko Immonen. Alla läsare fick skicka in frågor som de ville ställa den finländske forwarden och de bästa frågorna valdes ut. Hur det nu gick till så nådde också min fråga ända fram till honom. Trevligt, och stort tack till Risto!
Min fråga lydde: ”You have won the Finnish championship, the KHL championship, and the World Championship. What would winning the Stanley Cup mean to you?”
Svaret och alla andra frågor hittar ni på länken under:
Från det att pucken släpptes i Hartwall arenan stod det klart: Finland kommer inte att ha någonting att hämta i denna match. Dels för att amerikanerna helt enkelt var på en annan nivå och hade en annan intensitet i sitt spel. Dels för att finnarna inte fick pucken med sig, fick passningarna på bladet, ingeting skulle komma gratis. Man fick kämpa om varje puck utan att få någon med sig. Det var helt enkelt inte deras dag på jobbet.
För USA var allt det motsatta och man läxade än en gång upp de blåvita pojkarna ordentligt. Tankarna gick osökt till semifinalen 2010 i Vancouver.
Kari Lehtonen spelade heller inte övertygande. Inte så att man kan belasta honom för förlusterna mot Kanada och USA men visst hade en målvakt i toppform kunnat vara en avgörande faktor mot Kanada och hållit matchen vid liv i dagens drabbning mot USA. Att Vehanen nu skulle ta över rollen som förste målvakt är väl något många hoppas på och lagledningen kanske kan sköta den biten snyggt eftersom Lehtonen fick utgå vid slutet av matchen på grund av skada. Hur pass allvarlig skadan är vet vi ännu inte men det kändes väldigt symbolisk när Vehanen klev in på isen och tog över stafettpinnen. Han står resten av VM.
Frustrationen kom också tydligt till uttryck när Anssi Salmela skämde ut sig med en verklig ful tackling i ryggen en bit från sargen. En mycket ful och farlig tackling som gav honom matchstraff och kanske någon ytterligare avstägning.
Nu skall grundserien spelas av mot Kazakstan och så är det av allt att döma returmatch mot USA i kvartsfinalen. Det ser inte bra ut…
Senaste kommentarer