Utmanad av Klara Bella

7 intressanta saker om mig.. (intressanta vet jag då inte…)
1. Extremt höjdrädd
2. Drömmer mera än jag sover.
3. Glömsk
4. Kan handmjölka kor.
5. Mellanbarn med allt vad det innebär.
6. Gillar vitlök.
7. Datorberoende.
******************************************************************
1. Kopiera awarden på din blogg
2. Länka till personen som gett dig awarden
3. Berätta 7 intressanta fakta om dig själv
4. Välj 7 andra bloggare som du vill ge awarden till
5. Länka till deras bloggar
6. Lägg en kommentar i deras blogg att du har gett dem denna award
Stickor och garnfantasier…
Verkar vara inne i en” börja på nya stickningar som aldrig blir klara”- period jsutnu. Plockar färger och testar, stickar några varv, river upp… Börjar på något i en annan färg… Testar… riverupp för att mönstret jag börjat med inte går jämnt ut med varvet… Någon som känner igen sig?
Men det ger utlopp för fantasier i färg… och form. Det gör säkert gott för en vintertrött själ… nu dyker jag ner i garnkorgen… stor som en tvättkorg!!! HÄÄÄRLIGT!
Nytt år och allt vad det innebär.
Väldigt länge sen jag skrivit något på bloggen.fi. Det har förstås varit alla möjliga helger och annat men sanningen att säga har Facebook tagit stor del av tiden som bloggen tidigare fick. Kanske man borde rätta till det… Här kan man trots allt formulera sig på ett annat sätt. Åtminstone känns det så för mig.
Här är det lättare att låta funderingarna komma och gå. Må de sen vara djupa eller ytliga.
Den senaste tiden har mina funderingar varit rätt så djupa. Jag har tänkt mycket på livet och ochså på döden. Döden som är lika naturlig som livet. Men ändå känns den så svår jämfört med födelsen. Att få ta emot är en sak att tvingas lämna ifrån sig är en annan.
Nu just är jag sjuk och hemma från jobbet. Har haft massor av tankar om ditt och datt idag. Allt från borttagande av tapetbård (?) och växthus… till saknad och längtan.
Allt har rymts och ryms i min vardag. Just nu har jag många frågor om varför och många av dem förblir nog obesvarade.
Nu ska jag bli bättre på uppdaterandet här… Lovar
Julhälsning från pärlemorsan!
Här kommer mitt julkort till er på Bloggen.fi. Hoppas ni får en fin helg och att ni tar vara på ledigheten. Vi är ju mitt i flytten så julfriden ska vi ha i Purmo!
God jul!
Alltför länge sen.
Hej alla vänner här på Bloggen! Jag vet att jag försummat er den senaste tiden. Ber om ursäkt och ska nu skriva en hälsning så här mitt i all julväntan. Förresten… I mitt fall är JULVÄNTAN det exakt rätta ordet! Jag har inte förberett, städat eller bakat ett dyft. ”Men vad är det nu med henne” kanske ni funderar. Absolut ingenting. Bara det att i år blir julen konstigt splittrad…
Den egentliga julaftonen och juldagen är vigda för Purmo- paradiset tack vare att jag är ledig från jobbet hela helgen. Det är i Purmo stämningen ska infinna sig, hoppas vi. Hemma i Gerby blir det ABSOLUT INTE SÅ! Orsaken är att den lokalen nu verkar mera bombnedslag än vanligt. Flyttlådor och nuttor överallt. Den 27 december går nämligen flyttlasset med de sista större möblerna till radhuset i Gamla Vasa som blir vårt nya hem. Att säga farväl till Gerby är inte svårt. Definitivt inte när man vet vart man kommer att flytta! När jag förde lite lådor dit häromdagen passade jag på att hänga upp gardiner i köksfönstret och stannade faktiskt till vid det jag såg. Korsholms Kyrkas torn…. vita vidder … och LAND! Där kommer vi att trivas. Dessutom bor det trevliga människor där!
Mango! Snart kommer vi!!
Just nu är det bara packa och slänga. Vika in i skåpen och föra i förrådet (stort). Egentligen är vår lägenhet som ett egnahemshus… eget biltak och underbar bakgård med stora stenbumlingar i skogsbrynet några meter bort. Längtar!
Men nu ska vi ta julen först. I går fick jag ÄNTLIGEN kontakt med jultomten!! Han lovade komma kl 18 på julaftonen till det vita huset som kommer att vara omgärdat av vackra facklor och ljus… första julen i huset… Ha en bra ”dagarna före jul” tid!!
Nattjobba… javisst!
För ett par år sedan var det otänkbart för mig att jobba nattskift. Jag klarade helt enkelt inte av det. Började må dåligt och kunde inte sova på dagarna. Nu har det tydligen hänt något med mig och min kropp! Inte bara det att att åren blivit fler.
Nu går det bra att vara i nattjobb. Jag sover gott på dagarna och känner mig inte alltför trött på nätterna heller. Skönt!
Det är ju inte helt fel att detdessutom syns på löneremsan.
Jobbar du natt? Hur gör du för att magen inte ska protestera och vad gör du för att ha något att pyssla med…. Det vore kul att höra!
Nu ska jag snart iväg igen på natt 3/3. Sen är det ledigt ända till söndag.
Sov gott ni som ska göra det inatt!
Lätt att ta till lipen…
Godmorgon!
Funderingen idag är varför i hela friden jag gråter för allt möjligt??? Ja, det är san. Jag gråter när jag är riktigt glad och när jag är riktigt ledsen. Gråter för småsaker fast jag inte vill. Vad beror det på?
Vissa mäniskor gråter ju ”aldrig”. Fast de kanske gärna skulle.
Hur är det med dig? Gråter du lätt? Dethär har jag undrat över… Känslig, ja det är jag verkligen, men inte behöver man väl ta till lipen för det!??
Some days are diamond… some days are stone…
Man känner sig mör efter dagen som varit. Mör och skör, kunde man säga. Nu är det snart en ny vecka och en rad vardagar igen. Jag vill ha en vecka med en del positiva överraskningar. Lite annorlunda än den som gick alltså.
Jag hoppas på det.
Till Far!
Dagen när jag saknar allra mest. Pappa fattas mig så idag. Men minnena finns och de ska följa mig hela livet.
Jag kommer ihåg när vi, du, mamma, min bror och jag satte oss i vår ljusblå Renault 4 L för en kvällsrunda i nejden. Det var helg. Du doftade Aqva Vera och var nyrakad. Mamma hade nyrullat hår och jag var lycklig. Då var livet en trygg och ombonad tillvaro. Den tryggheten gav ni oss. Tack för den!
Världen var inte stor då. Den sträckte sig från Kronoby där mommo och moffa bodde, till Vasa där faster bodde och jobbade på Milka. Det var min värld.
Kanske for vi mot Esse. Då var det extra roligt. Där fanns nämligen korvkiosken. Du köpte massor av ångad knackkorv och till den den absolut godaste senap jag smakat. Det gäller ännu i dag. Ingen senap är godare än den jag åt som barn i Esse intill korvkiosken, i baksätet på vår bil.
Det hände att jag somnade under åkturen. Jag var trött och mätt. När vi kom hem på gården väcktes jag försiktigt… eller så bar dina starka armar in mig, sött sovande.
Idag minns jag alla fina stunder vi delade. Jag saknar dig så mycket idag.
Pappa, jag älskar dig!
Mary
Fynd- RETRO!!!
Se vad jag hittade. Vad ska man säga? Inte skulle jag i varjefall sätta det på mina kakel.
