Inlägg märkta ‘fisk’

9.9 – Goda gåvor

9 september, 2012

Jag har fått färsk fisk och blivit uppvaktad i efterskott.

Bildkälla: vetamix.net

Fiskleverans
Efter lunch knackade det på dörren. Jag höll på att diska (hör och häpna!) och hojtade ”kom in” som jag brukar. Jag hörde dörren öppnas och en manlig stämma säga: ”Jag ska inte komma in men vill du ha fisk?” Då förstod jag att jag pratade med Oxen/Tvillingen och snabbtorkade händerna.

”Och du är i morgonrocken som vanligt” konstaterade han när jag dök fram bakom draperiet. Jag kunde ju inte förneka det uppenbara faktumet. Han trodde säkert att jag nyss hade stigit upp, men jag hade faktiskt varit i gång i nästan fyra timmar.

Det var bara att välja från fiskhinken, så jag tog två fina abborrar och en gösfilé till Mia. Vilken lyx va’? Färskare fisk än så kan man ju inte få! Där fick han en stjärna i himlen igen den rara fiskaren.

Nyttig födelsedagspresent
Igår kväll aviserade skyddslingen att han tänkte komma och gratulera i efterskott vid kaffetid idag om jag var hemma? Självklart var jag hemma, var skulle jag annars vara? :D

Jag hann precis tvätta mig och klä på mig tills det var dags att duka kaffebordet. Eftersom alla andra födelsedagsfirare fick sitta i vardagsrummet dukade jag där nu också.

Vid tre-snåret steg han in den unge mannen, kramade mig och gratulerade, samtidigt som han över­räckte ett litet svart paket med sidenrosett. När kaffet var upphällt läste jag kortet som hörde till: ”En symbol för ditt miljöengagemang” stod det överst. Nu blev jag riktigt nyfiken.

Av paketstorleken framgick helt klart att det inte innehöll en förpackning biopåsar. När jag hade pillat upp knuten på rosetten och lyft på locket hittade jag ett litet blad med texten ”Terve Itämeri, meidän ja lastemme meri” (i egen översättning: Ett friskt Östersjön, vårt och våra barns hav).

Under bladet låg ett silversmycke i form av en livboj med texten ”Saving The Baltic Sea”. Av bladet framgick att smycket är av inhemsk tillverkning, nickelfritt och handsmitt av återvunnet elektronik­avfall och säljs som bidrag till Skyddsfonden för Skärgårdshavet. Det var ju en jättefin present tycker jag! Fiffig kille som kom på den.

Ett bra tips till den som vill göra nytta med sin present. Eller varför inte köpa ett smycke till dig själv och samtidigt stöda det viktiga arbetet?

Jag gör mig givetvis inga illusioner om att Östersjön kommer att må bra under min livstid, men förhoppningsvis leder arbetet till förbättringar åtminstone – förutsatt att alla parter drar åt samma håll. Av allt att döma verkar just det vara det svåraste. :-/

Två goda gåvor samma dag är väl fantastiskt?

15.4 – Hotad och hatad

15 april, 2012

Jag har blivit hotad och är hatad. Mia har blivit slankare.

Hotad
Idag kom ”fiskbilen” strax efter lunch. Oxen/Tvillingen hade varit på fiskafänge och sin vana trogen delade han med sig av fina gösfiléer och färdigrensade abborrar.

Den här gången fick jag fisken på ett villkor. Jag var tvungen att lova att aldrig mer återgälda gåvan (han och frun fick ett presentkort i julas). ”Annars får du aldrig fisk mera!” avslutade han med eftertryck. Han lät så sträng att jag kände mig som en barnunge som får bannor och neg djupt i ren reflex.

Han undrade var Mia höll hus och undrade om hon äter färsk fisk? Just då var hon osynlig, men jag intygade att hon gillar fisk och att jag ska dela med mig till henne. Det får bli hennes kvällsmål, aptiten har varit minimal under dagen. Troligen har hon försett sig med jaktbyten.

Hatad
Efter en tidig lunch/middag hämtade jag skottkärran, stoppade på mig kniv och sekatör och satte i gång med att decimera bergeniorna nedanför verandan.

Det är ju tur att dom inte kan prata eller gå till motangrepp. I så fall hade jag blivit utskälld eller ihjäl­slagen med tanke på hur hårdhänt jag hanterade dom. Men hatar mig gör dom garanterat.

Jag försöker förgäves lista ut hur jag ska hindra dom från att sprida sig? I fjol experimenterade jag med tegel­stenar men ser att jag behöver vända dom på kant så hindret blir högre. Nåt annat trick har jag inte kommit på. Tips mottas med tacksamhet!

En slankare kisse
Till för nån månad sen såg Mia ut som om hon var hög­gravid, men nu har hon blivit betydligt slanka­re. Det hänger förstås i hop med att hon sover mindre och rör sig mer.

Det är hård åtgång på mullvadar, sorkar, skogsmöss och ödlor. Fast inget av bytena har jag sett henne äta upp. Mullvadar och ödlor biter hon bara i hjäl, skogsmössen och sorkarna äter hon bara huvudet på. Men hon kan ju för all del sätta i sig en massa utan att jag ser det.

Lyckligtvis har hon slutat ta med sig levande byten in. Däremot kan ett avlivat byte fortfarande slinka in ibland om jag inte är påpasslig, men oftast lämnar hon dom utanför dörren. Ett tecken på att hon börjar bli vuxen kanske?

Epilog
Strax efter att jag publicerade det här inlägget ringde dörrklockan. På trappan stod Draken/Tvillingens son och överräckte en påse med nyfångad strömming. Tänk så mycket gott det kan bli samtidigt i bland!  :)

Bloggen.fi