Vi firade sportlov förra veckan, som alla andra häromkring. Henkka var hos oss hela veckan, så det var full rulle och hög volym, flickorna blir lite extra vilda när storebrorsan är hemma. Vi började lugnt med en skidtur i Centralparken på måndag och pulkaåkning i duggregn på fastlagstisdagen. Resten av veckan var far i huset också ledig (i betydelsen inte på kontoret, men nog fast vid sin dator nu och då) så vi åkte ut till stugan. Vi bestämde redan tidigt att stugan ska användas hela året, inte bara under sommarsemestern, så vi är där alltid när det är möjligt, den är ju vinterbonad och bilvägen till ytterdörren skottas upp när vi bara ber om det. Och det måste vi tyvärr göra alltid vintertid, för största delen av vår privata väg går över en vindpinad åker, som blåser igen även om det inte snöar.
Lokala bonden dyker upp med sin traktor även under solskensdagar, för att vi ska kunna köra ut på allmänna vägen.
Våra dagsturer på skidor blev inte speciellt långa, men det kanske man inte kan kräva heller med tanke på att Ebba är 3,5 och skidar själv och Mette är 1,5 och blir dragen i kälke av sin pappa. Henkka (8) hade förstås orkat längre än ett par kilometer per dag, men så skidade han också ofta fram och tillbaka mellan ledaren och siste man och fördubblade säkert sin skidtur på det sättet.
Vi kom äntligen iväg till den ”laavu” som vi visste att fanns i området, men inte hunnit besöka tidigare. Vi hade äppel, apelsin och choklad i matsäcken och kom på att vi helt saknar termosflaskor på stugan, något varmt att dricka hade suttit bra, för ingen annan syntes till och eldstaden var täckt av snö. Nästa gång vi besöker laavun måste vi ta med tändstickor och korv, för där finns ved och det vore trevligt att sitta och grilla där – kanske under en cykeltur i vår?
På fredag åkte vi till Sappee, vårt närmaste skidcentrum, det är ca 25 kilometer små skogsvägar dit. Vädret var bra, -5 grader men helmulet. Vi är egentligen en vuxen kort för att genomföra en lyckad slalomdag, för alla tre barnen behöver assistans och sällskap på olika sätt, men dagen blev riktigt lyckad ändå och jag tror att alla hade roligt. Mette höll till i pulkabacken (en väldigt stor och fartfylld sådan!) och trivdes riktigt bra: ”mera, mera” ropade hon efter varje åk! Jag hann åka några åk ensam med Ebba i barnbacken medan Mette sov i vagnen, men sen fick Ebba hänga med mig eller pappa i de längre pisterna, för Henkka blir snabbt uttråkade och rastlös i barnbacken, men han klarar sig inte ännu ensam i ankarliften (och skulle knappast åka ensam heller, han är så pass sällskapssjuk). Ebba var nog dagens duktigaste, hon orkade åka slalom i flera timmer och tredubblade sitt tidigare ”rekord”, med pauser för mat och dricka förstås. Vi hade med korv och grillade i en lappkåta mitt i backen och det var ett lyckat drag, barnen tyckte att det var stämningsfullt och lite spännande att äta ute, vid en sprakande eld. Jag åkte med Ebba bredvid mig, med stavarna på tvären framför oss och vi höll ganska god fart, tycker jag. Slalomtjejen var på strålande humör, hon sjöng högt och hjärtligt om Sjörövarfabbe och Kråkorna som klappar takten 
Och hon plogade och svängde som en van skidåkare. Det blir nog bra det här!
När vi inte var ute på skidor spelade vi mycket spel, riktiga brädspel, inga spelkonsoler är tillåtna på stugan. Mest blev det allas vår favorit Carcassonne, men också memory, Inkas skatt och Villa Paletti. Oftast spelade vi efter lunch då Mette sover, för hon och spel går inte så bra ihop just nu, hon vill förstås vara med och plocka med spelpjäser, kort och pelare och det går ju inte så bra.
Henkka och Ebba spelar Villa Paletti med säker hand.
Bada bastu är det bästa Mette vet, hon kunde plaska hela kvällen. Vägen till bastun går genom snödrivorna ner mot stranden och då kommer mammas gamla badrock (sydd av gammelfarmor) väl till pass.
Bästa backen. Från bastun ner mot sjön finns en fullgod backe för små skidåkare. Snö fanns mera än vi behövde, så det var i alla fall mjukt att falla. Och Ebba stackarn föll varje gång, mot slutet dock först nere på isen. Flickorna kunde inte själva ta sig upp med skidor respektive kälke, så pappa fick fungera som skidlift. Henkka och jag stakade oss uppåt i den mjuka snön. Det blev ett fint slut på sportlovet, för solen lyste upp bastubacken under sen eftermiddag och det var vår i luften
Hittills har det gått helt bra – juice, grönt te, äppel och apelsin till frukost, rivna morötter med citronsaft och vitlök till lunch. Och massor med vatten och vichy hela tiden. Det här är helt mitt eget påhitt, jag har inte kollat in några ”recept” på nätet. Ett dygn till att börja med, om det går bra tar vi två dygn nästa gång. Ja vi, för maken ville vara med. Få se hur han orkar på jobbet?
