Tre och en halvtimme skidåkning i nysnö, från Norrvalla till Kimo och sedan tillbaka till Norrvalla igen.
Slitsamt värre. Att jag dessutom bara hade vatten med mig gjorde inte heller saken lättare. Så åtminstone blev det en tömning som heter duga. Men så var det ju också det som var meningen.

På eftermiddagen har jag varit till Citec på sponsorkaffe. Trevligt – mycket skidåkarprat. Det gillar jag!

Det här är ett svar till Sara – och till alla andra – som undrar hur man ska ladda upp inför ett långlopp.
Just uppladdningen ser jag själv som en av mina allra starkaste sidor. Jag är övertygad om att det lönar sig att ha funderat igenom den ordentligt på förhand. Det hjälper en både fysiskt och mentalt. Sedan finns det självklart inte ett facit som passar alla, utan uppladdningen bör anpassas till den egna nivån.
Här är ett förlag som kan tillämpas inför Botniavasan för den som fått ihop några hundra kilometer på skidor.

• Tömningspass. I början av veckan görs ett tömningspass. Passet ska vara minst lika långt som dina långa träningspass. Under passet dricks bara vatten för att kroppen ska tömmas på energi. Direkt efteråt är det viktigt att fylla på energilagret igen med återhämtningsdryck eller en banan och sedan självklart med mat.
• Träningen. Fokusera på vila och glöm allt vad jakten på fler kilometer heter. Om tömningspasset görs på tisdag är vila onsdag och torsdag en god idé. På fredag kan ett lätt pass göras, bara för att hålla igång kroppen. Försök då hitta en lätt känsla i skidåkningen och bevara den känslan.
• Maten. Ät lunch och middag varje dag. Se till att du får i dig bra mat och framför allt tillräckligt med kolhydrater (själv äter jag helt vanlig husmanskost och på torsdag brukar jag äta litet extra mycket. Dagen före loppet är det dock ingen idé att överdriva ätandet – ingen höjdare att stå på startlinjen och känna sig tung och stinn…)
  Tänk också på att dricka tillräckligt med vatten under torsdag och fredag.
• Vila. Ju mer sofftid desto bättre. För mig är fotbad och målning av naglar också ett måste. Det handlar inte om att förbättra prestationen. I stället är det ett tecken på att allt är under kontroll och att jag verkligen haft tid att varva ned.
• Plan. Gå igenom loppet på förhand. På söndagmorgon ska du inte börja fundera över vilken mössa du ska ha på dej eller om du ska ha drickabältet med dej under loppet eller inte. Planen ska vara klar på förhand och väskan packad på lördag. När jag kommer till Norrvalla gör jag som jag tänkt och inte som andra gör. Fastän jag ser att Suvi Karjaluoto har drickabälte så stuntar jag i att ta mitt.
• Frukost. Ät frukost ungefär tre timmar före start. Jag äter gröt, en smörgås, ett ägg och dricker ett glas juice. Det är samma som jag alltid äter. Självklart är frukosten viktig, men energin till loppet ska redan finnas i kroppen. Det är inte på söndagmorgon laddningen ska göras.
• Dricka. Drick inget efter klockan åtta på morgonen, så behöver du inte heller gå på toaletten under loppet. En halvtimme före start kan du dricka upp till en halvliter igen, det svettas du sedan ut under tävlingen.
  När jag drar av mig överdragskläderna tar jag en klunk sportdryck för att skölja ned en sportgel med. Men det är allt. Sedan är det bara att staka, staka, staka…

Lycka till!

Kom nyligen hem efter två timmar skidåkning på Öjberget. I dag är jag trött.
Men egentligen är det bara bra. Eftersom jag är ledig idag har jag faktiskt möjlighet att känna efter hur jag mår och därför ger tröttheten sig också till känna. Och att jag är trött beror nog bara på helgens arbetsresa.
Så i dag blir det inga stordåd.

Den här nedförsbacken är riktigt svåråkt och jag skulle inte vara ett dugg förvånad om en och annan FSS-are står på näsa här innan dagen är över.
Men annars håller spåret verkligt hög klass. I väntan på att tävlingen ska börja har jag passat på och tränat på förmiddagen.

En prestation som jag gladdes extra mycket åt i går var när min klubbkompis Robin Carp, 14 år, tog brons i pojkar 16. När vi var på träningsläger i Vuokatti blev jag slagen av honom varenda eviga gång. Men igår fick jag ett bevis på att han är snabb. Så grattis Robin!

Det här har varit en bra dag. Lunch med en kompis i Mariehamn – rotsakssoppa och Ålandspannkaka med sviskonkräm. Behöver jag säga att det var gott…?
Sedan gjorde jag som Stig Strand och besiktigade tävlingsbanan i Jomala. Med enda skillnaden att SVT sänder inslagen där Strand visar hur linjerna ska tas. I Vbl blir det ingen artikel där jag pekar ut de besvärligaste stigningarna.
Men fem kilometersslingan som det tävlas på imorgon var förvånansvärt kuperad. Inte som Vörå och Öjberget, men mer krävande än spåret i Solf.
Nu är det bara att hoppas att kvällen blir lika lyckad som dagen varit och att det blir ett spännande FSS-mästerskap. Första gången jag bevakar en skidtävling!

I dag på förmiddagen åkte jag skidor från Norrvalla till Kimo och sedan tillbaka till Norrvalla igen. Spåret var nästan overkligt bra – nyuppkört med pistmaskin.
Nu sitter jag på Vanda flygplats och väntar att planet till Mariehamn ska avgå. Jag ska till Åland för att skriva om FSS-mästerskapen.
Och självklart har jag skidorna med mig! Jag har aldrig åkt skidor på Åland, så det blir intressant. Men någon tävling blir det inte. Bara träning.

Dagens träning: korta backdrag på Öjberget. Jag hade sparring och det är verkligen en fördel. Dels är det lättare att ta i, dels är det roligare med sällskap.
Så det här blev ett bra pass.

Den här stunden har jag längtat länge efter. Tisdagkväll och snart är klockan 21 – och jag är inte på jobb!
Säger bara: Äntligen.
Jag har inte haft möjlighet att se de tre första avsnitten av ”Mästarnas mästare” på SVT. Men ikväll är det bäddat för tv-kväll. Det här var mitt favoritprogram nummer 1 förra säsongen och med Stefan Holm med i år lär jag knappast bli besviken.

I dag har jag åkt skidor igen – i nysnö… Efter flera veckor med långa, lugna pass var det kul att ha litet högre tempo på träningen. Det innebär att förberedelserna inför Botniavasan tagit fart.

I dag vann jag Varggrotteloppet. Jag avverkade de 50 kilometrarna på 2.56,25 och hade en marginal till tvåan Eija Vesala från  Seinäjoki på drygt 22 minuter.
Utan överdrift kan jag säga att jag agerade slitvarg. Efter 20 kilometer gick jag upp och drog en klunga på sju herrar. Två gånger steg jag åt sidan och frågade om ingen av dem ville dra.
Men de ville ingen av dem, så det var bara att fortsätta kämpa i nysnön.

Vörå IF hade en lyckad dag i Bötombersterrängen.  Christian Grannas vann herrklassen, på tiden 2.33,5. Tvåa blev Kai Immonen på 2.38,26 och trea Kimmo Vehkakoski på 2.46,02. Att vinna med fem minuters marginal i herrklassen är imponerande!

Själv missade jag prisutdelningen, eftersom jag måste åka raka vägen till jobbet. Men en pokal och en femtioeurossedel hann arrangörerna ge mig innan jag åkte iväg.
Och nu är jag trött i både huvudet och kroppen. Tur att det är vilodag imorgon…

I kväll jobbar jag till klockan 22. I morgon klockan 11 ska jag delta i Varggrotteloppet i Lappfjärd. Klockan 15 börjar jag jobba igen.
Utan hjälp vore det här knappast genomförbart.
Nu vallar Börje skidorna, medan Christian fixar så att Madshusen kommer från Vörå till Lappfjärd.
Jag är så otroligt tacksam över att det finns de som ställer upp. Sånt är guld värt!
Sedan får jag försöka se till att farten är någorlunda hög i femtio kilometer så att jag inte blir så många timmar sen till morgondagens arbetstur…