katasstrofer

Fyra dagar kvar nu . F-Y-R-A dagar! Sen ska jag på min långhelg till Barcelona. Jag känner mig redan vilse, minns inte när jag åkt själv nånstans… Jodå, det minns jag visst. Senast var jag ända till Stockholm! Samtidigt som bombmannen. Eller jag var nog med gubben, men han kom från Polen så jag flög en liten bit själv. Inte så långt. Och före det var jag faktiskt ända till Ecuador. Lite som Spanien, lite spanskt. Och lite längre. Det gick bra fast jag hade lite svårt med skyltningen i Caracas då jag hade flygplansbyte. Jag pratade med en gubbe i en lucka. Han snackade nåt spanskaktigt och pekade och jag gick åt det håll han visade. Gick bra. Fast det där var ganska länge sen. 2004. Och då var också maken där när jag kom fram. Det är nog dags att jag gör nåt eget . Hjälp vad kul det ska bli . Jag ska försöka att inte trötta ut värdinnan alltför mycket. Eller också inte?

Första maj kom och gick. Jag kokade munkar. De blev rätt så fina . Ifjol kokade jag i alltför het olja, de blev brända och degiga. I år blev de fina. Finfina. Mjöd och munkar, jag har gjort mitt allra, allra bästa för en lyckad första maj. Ungarna har härjat och sprungit ute med alltför lite kläder. Lilla prinsessan hoppade i brännässlor igår så både händer och fötter sved. Men det gick ju om det också. Och jag gjorde 70 %:s reafynd igår! Och precis såna där kläder som jag letat efter! Trangbyxona (=trånga byxor, vilket är ett annat ord för stretchjeans) åt prinsessan, fast i leggingstyg som bara liknar jeans och i själva verket e mjuka. Och byxor med fastsydd kjol med katten Janos på! Katten Janos heter på en del ställen Katten Jansson, men det är så knepigt att få alla konsonanter och vokaler rätt placerade. Som kompensation hittade jag fina jeans åt storebror också. Med  dödskallar! Gissa om de sen tyckte mina fynd var fina! Nej, det gjorde de inte. ”Jo, de är nog fina, men just nu vill jag inte ha på mig dem”, sa prinsessan. Storebrors utlåtande blev mer negativt: ”Jag tycker nog om dem, men det är ju konstiga dödskallar, de har ju inga ben under, folk kommer att skratta åt mig”. Ööööh, jaha? Alltså, va? Nåja, bara att avvakta. Kanske kläderna faller dem i smaken med tiden. Förhoppningsvis.

Vilken lång påsk det här har varit. Ledig sen onsdagen, och nu ska man på jobb? Vilket skämt. Men Asko är tillbaka, och han går som en dans och diskar som en dröm! 122 euro senare är detta ett faktum.

Innan påsken väntade vi otåligt på påskharen. Han kommer ju och lägger ägg och saker i en mössa som barn i lämplig ålder placerar under sängen. Jag känner mig tvungen att förklara det här fenomenet, för jag har då aldrig varit med om att någon hare värpt ägg i min mössa under påsklördagsnätter. Lite som en märklig variant av den amerikanska jultomten som trycker ner saker i jättestora sockor. Hos oss är mössorna ändå helt normalstora barnmössor (inte för att jag kan gå i ed på att harens allmosor har plats helt och hållet i mössan ifall det råkar bli en liten lippis eller nåt sånt). Ja, men tydligen har de haft värpande harar i min makes hemtrakter, så vi anammar det här nu då.

När fredagskvällen äntligen var inne och mössorna skulle placeras under sängen började lilla prinsessan bli tveksam… När kommer den där haren egentligen? Varifrån kommer han? Stannar han länge? Det var knappast någon överraskning att hon skulle bli rädd för påskharen när stunden var inne, hon är trots allt också fruktansvärt rädd för en stackars vänlig musmamma som dagisbarnen besökt i Vörå. För att inte tala om Rosso-ekorren eller pepsodent-kaninen… eller varför inte den lilla flugan som sitter på terassväggen? Så jag frågade henne om vi ska sätta mössan under min säng istället. Sagt och gjort, haren fick komma till mitt rum istället. Fast då hade vi ännu storebrors mössa som låg under hans säng där i samma rum, och den kunde vi ju inte gärna plocka bort! Så mitt i natten fick jag snällt lägga mig där på golvet intill lillans säng och jaga bort alla farliga påskharar… Jag säger bara: Nästa år kommer det inte någon hare genom min dörr, han får så lov att värpa på utsidan! Eländiga traditioner…

Idag har jag varit duktig. Jag har räfsat. Gräsmattan. ? . Varför gör jag det? Jag har ingen aning, har alltid sagt att jag inte tänker böra räfsa den mer än när det är absolut nödvändigt. Nå, nu håller jag på där och skaver sönder händerna. För att den ser lite vissen ut? Jag har också en blomkulle. Där har jag i helgen klöst bort de mesta brännässlorna och lämnat kvar det som påminner om de där blommorna jag aggressivt tryckte ner i jorden ifjol. Det blir inte bra det där. Men ingen ska säga att jag inte försökt. Och det har ju varit så attans fint väder!

Ikväll har vi gått i påskens sista bastu. I ett obevakat ögonblick lyckades barnen tömma ur varenda liten schampo- och duschtvålsflaska som vi hade i hyllan! Hur kommer man på något sånt? Sen när man frågar vill den ena inte prata om det och den andra säger att han minsann inte hade nåt med det där att göra! Nähä, jag kan tänka mig att han väldigt ivrigt försökte stoppa lillasyster som hällde ut allt hon kom över! Det finns en orsak till att jag håller mig till den billigare sidan av schampoutbudet. Eller det finns flera, men de är alla goda .

Imorgon blir det dagmamma igen. Jag har packat ner vinterhalarna och lyckats hitta vårvarianterna. När det är över 20 grader varmt anser jag att man måste kunna tycka att våren är här…

Såhär en vecka innan påsk kom utlåtandet från lilla prinsessan: ”Mamm, du e nästan som en häxo”. Och det är faktiskt riktigt, riktigt sant. På många områden slår jag dem med hästlängder. Jag är trött och vresig och har kort stubin och oklippt hår… Förskräckligt trött är jag, kan inte fatta varför, vår bästa tid är ju nu! Längre dagar och varmare väder och roliga tider i antågande! Men nu var det ju inte frågan om just detta, utan min häxlikhet beror på att jag faktiskt kan trolla! Jag kan snabbt och med den enklaste av trollformler trolla iväg ballonger från marknaden och in på mommos vind! Utan att någon märker det! Nåja, i själva verket hade jag köpt dem redan igår i en supermarket för en bråkdel av marknadspriset ( ) och obemärkt fifflat in dem till mommos. Barnen tyckte det här var så fantastiskt att jag faktiskt kände mig tvungen att berätta för dem hur jag hade gått tillväga på riktigt… Man vet ju aldrig vart sånt här kan leda och vad de kommer att kräva att jag trollar till mommos vinde i framtiden. Fast det spelade ingen roll att jag avslöjade mitt trick, de ville inte höra på det örat. Så jag kan ändå stolt titulera mig som dagens häxa look-alike!

Imorgon ska barnen sova längre. För hur trött jag än är sitter jag ju bara här och stirrar fast klockan har passerat midnatt. Man vill inte sova bort lördagskvällar! Men imorgon ska jag sova länge! Kommer någon och stör mig kopplar jag in barnvakten bolibompa och låter draken sköta häxans uppgifter någon timme… Och nästa vecka ska häxan ta säsongsledigt redan från onsdag! Onsdag alltså, det blir bara två jobbdagar nästa vecka då . Då ska jag ta min lilla nästan nytvättade (nytvättad från lördagen) blå bil och besöka närmaste stad för att köpa lite nya kosmetikprodukter istället för de som min lilla ängel har behövt i sina laborationer . Så går det då bolibompadraken inte sköter sina uppgifter ordentligt!

Idag hittade lilla prinsessan en kvarglömd godisnapp från Jakobs dagar i skåpet när hon letade kex… EN! Men till vår stora lycka är det vårmarknad i helgen, så nu väntar vi otåligt på att få besöka den. Det är inte klokt hur många frestelser det finns på en vårmarknad: Godisnappar, ballonger, leksaker och ludd (vissa kallar det spunnet socker eller sockervadd) för att nämna några. Det blir nog att göra upp förhållningsregler innan vi åker. Och förbereda alla inblandade på att vi knappelunda kommer att punga ut med närmare en hundring på detta skräp… Man borde väl först gå en rekognoseringsrunda i alla affärer runt marknaden för att se vilka av dessa grejer man kan köpa där istället. Man blir svettig av blotta tanken på en vårmarknad. Men vi får nog så lov att försöka, nu när jag en gång har fört saken på tal. Känner jag sötnosarna rätt ska vi räkna dagarna till lördagen nu.

Som grädde på moset har pappa igen pyst iväg på jobbresa. Men det blir nog bra det här, för efter den här veckan kommer det en hög med korta jobbveckor. Det är påsk och det är Barcelonahelger och det är skoj så det förslår . Idag fick jag en låååång lista på kuliga saker som man kan göra (och äta!) därborta, och den ska jag läsa NU! Det ska bli så KUL att göra nåt själv, fast jag har lite dåligt samvete för att lämna barnen… Idiotiskt. Det är inte mer än rätt att de får umgås lite med pappa utan mig! Visst?! Rena välgörenheten…

Det är så bra med internet. Man kan handla och vandla och boka resor och… ja, man BORDE kunna boka resor. Fast ibland, ifall man använder sig av very international travel agencies, så kan det löna sig att kolla och dubbelkolla att det faktiskt blev som man tänkte. Om man t.ex. bokar en resa till Spanien med ett företag som är lokaliserat i – låt oss säga – Tyskland (?!) och som man kanske inte direkt har hört talas om förr, så kan det löna sig att försäkra sig om att det blir bra. Så nu gjorde jag det igår. Jag klickade upp länken som skulle ta mig till min e-biljett, vilken jag hade fått per e-mail. Tyvärr råkade nu den här länken inte fungera. Och tyvärr verkade inte min bokningsnummer heller fungera på researrangörens hemsida. I det skedet kan man kanske bli lite nervös. Så jag skickade ett mail till den hypotetiskt tyska arrangören och frågade where the **** min bokning håller hus. Det utlovades svar inom 24 timmar på sidan! Efter 15 långa timmar kom svaret: Nej, tyvärr hade inte Lufthansa godkänt den där bokningen, men de kunde vänligt nog erbjuda mig ett alternativ. Om jag pungade ut med 150 stycken till eurosar! Nej, men nej tack, det tror jag knappast. Och när jag meddelade dem detta, ja då gick det ganska snabbt innan de kunde bekräfta att de avbokat min bokning som inte i själva verket var någon bokning utan snarare ett… önskemål? Men så bra att de delar ut bokningsnummer för nåt som inte finns? Fast en sak är ju bra ändå, nämligen att de inte dragit nåt från kreditkortet!

En annan bra sak är att vi nu har bokat om och fixat en fördelaktigare resa för mig . Och detta genom en alldeles genompålitlig arrangör på tre stora bokstäver. Jag ställer mig försiktigt hoppfull till att det kan ha lyckats bättre nu. Det är ju toppen, nu är jag igen en erfarenhet rikare !

Om någon annars har sett Asko, så skicka hem honom! Han har varit borta nu ett par dagar på rehabilitering, men nu börjar det kännas som att det är dags att han kommer hem. Snart börjar jag tro att han slagit följe med min omtalade nya jobbdator, som ännu inte hittat fram. Och den har redan varit två månader på villovägar! Så vänligen, meddela undertecknad ifall ni stöter på Asko och Acer.

”… vem vill ha falafel?” Jag tänkte här i veckan att man kanske skulle försöka införa lite vegetariskt ibland. Inte för ofta, men ibland. Så jag knådade till lite falafelbullar. De blev så fina till konsistensen och det gick bra att steka dem och de såg bra ut och luktade okej. Jag är tyvärr inte så förtjust i vegetariskt, och allt sånt där couscous och soltorkat och vad det nu kan finnas är inget som faller mig i smaken. Så jag resonerade som så, att ifall jag kan äta de här bullarna utan att få kväljningar måste de vara helt fantastiska! Och det kunde jag. De smakade nästan bra?! Men för att det ska gå hem måste ju de minsta kritikerna godkänna dem också, så jag försåg barnen med varsin hundradels bulle. Lilla gumman hann knappt få in den i munnen innan den var ute igen. Simonpojken tuggade rätt så länge, men till sist störtade han till köket och spottade hostande och ulkande ut den mikroskopiska falafelkvarlevan. Jag tror kanske att jag åtminstone inte ska införa den här rätten på middagsmenyn. Eventuellt vore det bäst att jag håller mig till kötträtter ?

Dissade falafelbullar...

Jag skaffade nya glasögon ifjol och har aldrig blivit vän med dem. Så jag bokade ny tid till optikern idag för att kolla om det är fel på min skalle eller glasögonen då jag blir yr av dem. Svaret är: Mina ögon håller på att bli bättre!! Så nu ska jag fundera på om jag vill ha två par glasögon – ett par för jobbet och ett par för normalt liv – eller ett enda par som är för starka på jobbet och för svaga i verkligheten. Nå, vad är bättre? Som övning fick jag två par engångslinser som är 0,5 enheter svagare än glasögonen… Imorgon och på måndag ska jag öva mig. Och se hur dåligt jag ser med dem . Va bra! Så kan jag åtminstone hålla optikerna med arbete.

Vi har fortfarande problem med diskmaskinen… I princip funkar den. Från början.Men mitt i programmet slår ett överfyllnadsskydd på. Och varför det då? Ingen aning. Men jag tyckte mig märka att tvättmaskinen tuggade ganska ordentligt ikväll också och stod väldans länge på 24 minuter kvar av programmet… Är det månne vårt hyperoriginella gråvattensystem som är lite överfyllt? Synd att det är täckt av sådär en och en halv meter snö så det blir svårt att byta spånpåse… Kanske gubben kommer hem imorgon så ska jag fortsätta överösa honom med mina kvalificerade teorier. Ja, han har inte varit hemma sen han stack igår morse, men jag är försiktigt positiv till att han kommer och hälsar på imorgon kväll.

I pappas frånvaro försöker jag roa barnen så mycket jag orkar. Inte så värst mycket alltså. Men ikväll hade jag sagostund och dockteater. Det var ikeahunden som fick ha uppvisning ikväll. Han sjöng och dansade och drog aproliga skämt. I själva verket var han så rolig så han redan har en stående bokning för varje dag åtminstone resten av veckan… *pust*. Man ska vara försiktig med underhållningen, det blir lätt för roligt.

Underhållande ikeahund

Det e kul med dagsresor. Igår spenderade jag tio timmar i bussen för att tillsammans med en busslast andra hugade besöka shoppingens Mekka – Haparanda… Det händer något konstigt med mig då jag hamnar på detta jättekomplex, jag liksom skapar mig ett behov av allt möjligt konstigt. Men igår blev det nästan koncentration på andra butiker än just varuhuset vi kom dit för. Och kul var det, jag har redan kommit på vad jag glömde köpa, så nu borde jag egentligen åka en sväng till . Tredje gången detta år skulle det bli. Nä, nu får jag nog lugna ner mig.

Sådär som ett led i min uppladdning för joggsäsongen försöker jag piffa upp innehållet i min mp3-spelare. Och hör och häpna – nu har jag upptäckt hur jag egentligen ska göra för att få över en spelbar version från en cd-skiva till spelaren . Det kanske inte låter så märkvärdigt i någon annans öron, men för mig är det ett stort framsteg! Men det snöar nu igen, säsongen skjuts upp .

Sommartid, vilket eländigt påfund. Jag vill ha alla helgens timmar i behåll, det är förskräckligt skurkaktigt att stjäla av mina lediga timmar. Knappt har man hunnit stiga upp så är det middagsdags. Och idag kokar jag riktig mat. Riktigt långkokta köttbitar i nåt som liknar karelsk stek. Och det äter förstås inte gullungarna, så det gör detsamma.

Tjohooo! Jag fick bokat min resa till Barcelona . Efter att ha kollat alla resealternativ från Uleåborg, Kokkola, Tammerfors, Seinäjoki, Helsingfors och Stockholm och alla möjliga fina bokningssidor fick jag äntligen till det. Inte lätt det där. Ska man välja billigast, bekvämast, närmast, rakaste vägen, enklaste rutten, roligaste bokningssidan… Jag valde närmast, billigast, bästa bokningssidan, lämpligaste framkomsttid och flest antal flygbyten… Min make som är flygfältsbongare tyckte att München är enkelt, Madrid och Frankfurt stort och lite besvärligt. Jag valde samtliga! Plus Helsingfors. För säkerhets skull. Man får väl se om väskan kommer med ända fram, men det ska väl fixa sig. Egentligen spelar det ingen roll vilka vägar man tar så länge man åker via Helsingfors, för där tramsar den genast bort sig ändå.

Otroligt, jag ska ut och resa. Själv . Förresten, jag kan länka lite till min värdinnas finafina blogg! Ifall ni inte hittar någon länk här intill så förstår ni att jag inte riktigt klarat av det. Men leta duger!

Sådär, då har maken landat. Huset är uppochner och barnen studsar. Kul . Eller som lilla Alva uttryckte det ”nu har pappa varit borta så länge så han MÅSTE ha presenter med sig”. Så sant, så sant! Jag ska själv försöka planera in en alldeles egen resa några dagar nu i början av maj, få se om det skall lyckas?!

Alltså, det var vårdagjämning igår. Tänk, nu är det ljusare än mörkt ! Och på söndag blir det sommartid också! Jag höll nästan på att fröjdas ihjäl tills jag kom på en sak. Det finns en hake som jag faktiskt har förträngt helt! När det e ljust ännu kl.21 har jag lovat att jag ska börja motionera . Det betyder alldeles i början av april… Jag går alltid i ide till vintern och rör mig inte mer än mellan bilen och huset… Men nu är det bara att börja öva upp flåset inför första motionsrundan. Men jag har fått ny joggmusik idag med posten, så det ska nog bli bra. September, det är nog grejer det, kommer att gå undan på vägarna .

Min visdomstand krånglar. Den där som tandläkaren vill dra ut… den ena av dem… Och jag som tänker vägra! Så nu försöker jag lugna ner den halvinflammerade gadden så gott jag bara kan, så den ser fin och frisk ut till torsdagen då nästa sittning äger rum. Så nu när jag har baddat och behandlat den för allt vad tygen håller kan jag åtminstone vara säker på en sak: Fukushimas strålning biter inte på den visdomstanden inte!