här har jag i en månad glatt sett fram emot att fara hem nästa veckas onsdag, när plötsligt möjligheten att fara hem redan nu på fredag dyker upp. det här skulle ju inte vara något problem om jag inte hade något program i åbo under dagarna emellan eller om jag klart och tydligt hade något program i österbotten som jag måste vara på. men nu är det ju inte så. så här sitter jag med ångest (och dessutom en försynt liten hunger i magen. dåligt kombination). det e ju de, att meis äger rum i vasa i helgen och jag har en längtan att få fara på det, om så bara en dag. samtidigt har jag konsert, övningar, lektioner och annat sådant inplanerade i åbo under dessa 4 dagar. jag blir galen.
i övrigt vill jag bara säga att pulkåkning är det bästa (t.ex. med en trevlig liten ämnesförening och söndriga plastpåsar), att ”to do”-listan för bröllopet minskar (och oooo så spännande det är), att jag är värdelös på att säga nej till socker och fett och att jag tydligen kan spela lite mera piano än jag trott. det är små iakttagelser jag gjort under den senaste tiden.
nu hoppas jag att någon skulle vilja luncha med mig. annars får jag och min tomma mage nöja oss med ensamheten.


