Han tryckte
ner tangenten med pekfingret. Crunch, lät det. Crunch, crunch. För varje tecken
han frambringade på skärmen hördes motsvarande knaster från tangentbordet. Jag
försökte koncentrera mig på mitt. Men kunde inte låta bli att titta.
- Den är splitterny, sade han och gjorde en yvig gest över den lilla bärbara.
- Mmm, svarade jag och fortsatte envetet med mitt. Jag ville inte inleda något
datasamtal. Jag ville bara få undan jobbet och sen köra hem till mannen i mitt
liv, som hade lovat göra middag.

Knastret fortsatte och min nyfikenhet tog överhand. Jag bara måste titta på
maskinen. Tänk om tangentbordet exploderade? Datorn var faktiskt ny och fin,
silverglänsande. Kristaller glimmade på tangentbordet. Jag spärrade upp ögonen.
Var det här någon ny teknik jag inte hade hört talas om?

Han såg min blick och log från öra till öra.
- Sockermunk, förklarade han lyckligt.

… att
lägga sig igen. Den här gången skall jag göra det tillsammans med Claes
Andersson. Eller nåja, närmare bestämt med hans memoarer. Hoppas att det är en
bra bok eller kanske ändå inte. Jag vill ju nog sova och inte fastna i en bok.
I morgon skall jag ju på utvecklingssamtal och då måste man ju vara skärpt,
eller hur?

Nu just är jag helt tom i huvudet och har inte en ljusblå aning om vilka mål
jag har för verksamheten i år eller framtiden eller om jag ens uppnådde målen
förra året? Håhåjaaa, får bara önska att nattens vila ger nya fräscha idéer i
morgon.
Man kan väl inte bara tassa på i ullstrumporna utan att någon gång förnya sig?

Ikväll har jag varit på ett jippo. Träffat massor av väninnor och bekanta. Tiden
gick så fort att jag inte riktigt hann med. Plötsligt var det liksom bara slut.
Nåja, kanske nästa år igen? Förutsatt att jag inte har kvällsjobb då. Så brukar
ju min verklighet oftast se ut.

Sist, men inte minst. Jag har vunnit i lotteriet på Duvbarns blogg. Tjohoo! Och
TACK!
Och nu Go natt go vänner!

Normal
0

21

false
false
false

FI
X-NONE
X-NONE

MicrosoftInternetExplorer4

/* Style Definitions */
table.MsoNormalTable
{mso-style-name:”Normal tabell”;
mso-tstyle-rowband-size:0;
mso-tstyle-colband-size:0;
mso-style-noshow:yes;
mso-style-priority:99;
mso-style-qformat:yes;
mso-style-parent:”";
mso-padding-alt:0cm 5.4pt 0cm 5.4pt;
mso-para-margin:0cm;
mso-para-margin-bottom:.0001pt;
mso-pagination:widow-orphan;
font-size:11.0pt;
font-family:”Calibri”,”sans-serif”;
mso-ascii-font-family:Calibri;
mso-ascii-theme-font:minor-latin;
mso-fareast-font-family:”Times New Roman”;
mso-fareast-theme-font:minor-fareast;
mso-hansi-font-family:Calibri;
mso-hansi-theme-font:minor-latin;}

… och
väntar att middagen skall bli färdig. Undrar om jag alls hinner äta innan
dygnet byter? Det där med vedspis och mannen i mitt liv framför tv:n är kanske
inte en riktigt bra kombination?

Vi anlände bägge hem vid 20.30-snåret i kväll och nu har jag hunnit jobba lite
framför datorn i väntan på den sena middagen. Vi borde nog ha struntat i att
koka potatis och hållit oss till något snabbare. Eller kanske man borde lägga
sig på tom mage istället för att vänta?

Normal
0

21

false
false
false

FI
X-NONE
X-NONE

MicrosoftInternetExplorer4

/* Style Definitions */
table.MsoNormalTable
{mso-style-name:”Normal tabell”;
mso-tstyle-rowband-size:0;
mso-tstyle-colband-size:0;
mso-style-noshow:yes;
mso-style-priority:99;
mso-style-qformat:yes;
mso-style-parent:”";
mso-padding-alt:0cm 5.4pt 0cm 5.4pt;
mso-para-margin:0cm;
mso-para-margin-bottom:.0001pt;
mso-pagination:widow-orphan;
font-size:11.0pt;
font-family:”Calibri”,”sans-serif”;
mso-ascii-font-family:Calibri;
mso-ascii-theme-font:minor-latin;
mso-fareast-font-family:”Times New Roman”;
mso-fareast-theme-font:minor-fareast;
mso-hansi-font-family:Calibri;
mso-hansi-theme-font:minor-latin;}

… sade
mannen i mitt liv i morse då katten Lilla Myran släpade in en råtta, som var
lika stor som hon själv. Hela 266 g vägde råttan. Duktigt gjort av katten att
jaga, men lite onödigt att försöka smuggla in kadavret. Här finns ju mängder av
näringsriktig och hälsosam kattmat. Men det smakar kanske bättre med vilt?

Det blev inget råttkalas. Mannen i mitt liv trollade bort den döda råttan.
Lilla Myran blev gramse och gick och blängde på husse. Tänk att han tog den goda
råttan, som hon hade jagat och kämpat med. Aldrig får hon ha något gott i fred.

Och själv är jag skvattgalen. Ja, alltså nu är jag inte längre så där lite
smågalen, som jag brukar, utan totalt från vettet. Vet ni vad jag gjorde i natt?

Jo, stickade på en strumpa. Skulle bara ha den färdig innan jag lade mig på
örat. Ett varv, ett varv till och så ännu ett varv. Hups! Så var klockan redan
02.45. Men idag är det ju söndag och då behöver man i princip inte stressa med
något. Eller vänta nu, tvätten, disken, packa alla väskor man skall ha med sig
i morgon, papperen man borde gå igenom och sortera ut…

Och här snöar det. Snart kan man gå ut och göra en snögubbe. Men före det skall
jag pynja lite, virka, skicka e-post, bildbehandla och…
Ja, alltså det är ju söndag!

Fotot har mannen i mitt liv tagit.

Normal
0

21

false
false
false

FI
X-NONE
X-NONE

MicrosoftInternetExplorer4

/* Style Definitions */
table.MsoNormalTable
{mso-style-name:”Normal tabell”;
mso-tstyle-rowband-size:0;
mso-tstyle-colband-size:0;
mso-style-noshow:yes;
mso-style-priority:99;
mso-style-qformat:yes;
mso-style-parent:”";
mso-padding-alt:0cm 5.4pt 0cm 5.4pt;
mso-para-margin:0cm;
mso-para-margin-bottom:.0001pt;
mso-pagination:widow-orphan;
font-size:11.0pt;
font-family:”Calibri”,”sans-serif”;
mso-ascii-font-family:Calibri;
mso-ascii-theme-font:minor-latin;
mso-fareast-font-family:”Times New Roman”;
mso-fareast-theme-font:minor-fareast;
mso-hansi-font-family:Calibri;
mso-hansi-theme-font:minor-latin;}

… huvud får
kroppen lida, sägs det ju. Så sant som det är sagt.
I morse lyckades jag bränna underarmen på ångan från vattenkokaren. Hur det
riktigt gick till vet jag inte, annat än att jag helt automatiskt sträckte
armen över kokaren för att fånga upp en förpackning, som ramlade ur skåpet.
Allt gick blixtsnabbt och innan jag visste ordet av var underarmen bränd. Och
sedan sved det och brände i skinnet.

Sedan fortsatte mitt dumma huvud och jag tog på mig tunna strumpor och små
nätta promenadskor, trots att jag visste att jag skulle stå ute flera timmar.
Och det är inte länge sedan det stod att läsa i tidningen att finländarna inte
kan klä sig rätt i kylan och därför har antalet köldskador ökat. Jag tror nog
att mina tår klarade sig, men jösses vad dom har fått frysa. Tur att jag här
hemma hade varma, sköna och vackra yllesockor att trä på foten. Lite frusen är
jag alltjämt, men det beror kanske på att jag sitter stilla här vid datorn?

Idag har jag inte legat på latsidan. Fick t o m undan disken. Men maten har
mannen i mitt liv stått för. Tur att vi fick malet älgkött. annars vet jag inte
om mannen i mitt liv hade klarat av matdetaljen.
Igår var jag inte alldeles totalt lat, för jag lade sista handen vid en
julklapp. Det artar sig…

Normal
0

21

false
false
false

FI
X-NONE
X-NONE

MicrosoftInternetExplorer4

/* Style Definitions */
table.MsoNormalTable
{mso-style-name:”Normal tabell”;
mso-tstyle-rowband-size:0;
mso-tstyle-colband-size:0;
mso-style-noshow:yes;
mso-style-priority:99;
mso-style-qformat:yes;
mso-style-parent:”";
mso-padding-alt:0cm 5.4pt 0cm 5.4pt;
mso-para-margin:0cm;
mso-para-margin-bottom:.0001pt;
mso-pagination:widow-orphan;
font-size:11.0pt;
font-family:”Calibri”,”sans-serif”;
mso-ascii-font-family:Calibri;
mso-ascii-theme-font:minor-latin;
mso-fareast-font-family:”Times New Roman”;
mso-fareast-theme-font:minor-fareast;
mso-hansi-font-family:Calibri;
mso-hansi-theme-font:minor-latin;}

Den enda
medlemmen i ledighetskommittén ber att få rapportera följande:
Mitt på blanka förmiddagen smet medlemmen iväg till stan. Skakade hand, lovade
utföra ett uppdrag i morgon och minskade alltså ytterligare på sin sticktid.
Fyndade lite pyssel- och sysselgrejer i Tiimari, utan att hitta det som egentligen
stod på inköpslistan.

Men inte skall ni tro att ledighetskommittén totalt legat på latsidan. Åh, nej,
den medborgerliga plikten är avklarad i posthuset idag. Nu må det komma vilka
höjdare, som helst till våra nejder. Rösten är redan avgiven. Går inte att
ångra sig eller dra tillbaka.

När kommittémedlemmen återvände hem var det mannen i mitt livs tur att åka iväg
till stan. Inte särskilt ekonomiskt, men kunde inte hjälpas. Innan han åkte
iväg förhindrade han effektivt mig från att träffa Post-Chrisse. Det tycker jag
verkligen att var synd. Å andra sidan var paketet från Sundsvall inte åt mig
utan till firman. Kanske lika så bra då att VD:n i egen hög person tog hand om
försändelsen. Själv kunde jag igår glädja mig åt ett litet rött paket.

Hela dagen har det för övrigt varit vackert väder. Men nu ser jag regndroppar
på fönstret. Det stör ju inte så mycket för nu är det liksom dags att dra sig
tillbaka och sysselsätta sig med kontstickning.

Tilläggas bör att vi är barnlösa under veckoslutet…

Normal
0

21

false
false
false

FI
X-NONE
X-NONE

MicrosoftInternetExplorer4

/* Style Definitions */
table.MsoNormalTable
{mso-style-name:”Normal tabell”;
mso-tstyle-rowband-size:0;
mso-tstyle-colband-size:0;
mso-style-noshow:yes;
mso-style-priority:99;
mso-style-qformat:yes;
mso-style-parent:”";
mso-padding-alt:0cm 5.4pt 0cm 5.4pt;
mso-para-margin:0cm;
mso-para-margin-bottom:.0001pt;
mso-pagination:widow-orphan;
font-size:11.0pt;
font-family:”Calibri”,”sans-serif”;
mso-ascii-font-family:Calibri;
mso-ascii-theme-font:minor-latin;
mso-fareast-font-family:”Times New Roman”;
mso-fareast-theme-font:minor-fareast;
mso-hansi-font-family:Calibri;
mso-hansi-theme-font:minor-latin;}

… fick
jag av mor min och lillasyster att skriva här ikväll. Egentligen hade jag tänkt
låta datorn vara och ägna mig åt strumpstickning och njuta av att vara fri från
måsten. Men visst måste man väl lyda sin mamma? Åtminstone ibland?

Tyvärr fick jag inga rubriker för mitt inlägg. Ifrågavarande anförvanter vill
bara läsa något i morgon. Men jag känner att en stor del av min kreativitet
redan gick åt under arbetsdagen och att hitta på för att hitta på verkar vara
en dödfödd idé.

Det som kan konstateras är att ledighetskommittén tar över rodret i morgon.
Mannen i mitt liv försöker smyga in förskräckliga uppgifter så som disk,
dammsugning och matlagning. Sådana förslag röstas omedelbart ner av
ledighetskommittén. De är oacceptabla. Som en finländsk stickdesigner uttrycker
saken: ”Housework is a waste of perfectly good knitting time” (fritt
översatt: Hushållsarbete är slöseri med perfekt sticktid.) Det håller jag ju till
100% med om.

Men ledighetskommittén kommer att kräva mycket utevistelsetid, inte enbart
sticktid. Håll alltså tummarna för att det blir sol och plusgrader i morgon.