Poster taggade sitt
Sätta sig och bli sittande :)
Postat av hundstund i Grundliga grunderna, Valpkurs, 30 augusti, 2010
Jag vill inte att ”sitt” betyder att hunden snabbt nuddar med baken i marken och genast hoppar upp igen. För mig betyder ”sitt”: Sätt dig snabbt ner, förbli sittande tills du får nästa besked. Nästa besked kan då vara antingen nästa uppmaning att göra något eller så kan det vara ett ”fri-besked”.
Hittills har vi alltså hjälpt hunden, genom handkontakt, att få ner baken på marken och berömt och belönat utförandet. (Grunderna för det finns i detta inlägg – klicka här.) Nu ska vi börja dra ut lite på beteendet.
Vissa har börjat uppmana hunden ”Sitt” andra har inte det. Om man inte börjat använda sitt-ordet redan kan man göra det nu. Det spelar ingen roll om man säger det före utförandet (informerar om hunden om vad som kommer att hända) eller säger det några gånger när hunden redan satt sig (berättar vad den gör). Men för att hunden ska kunna erbjuda beteendet innan den får hjälp, så är det ju en förutsättning att kommadot kommer lite innan utförandet. Kom dock ihåg att bara säga uppmaningen en gång och sedan hjälpa hunden och göra rätt!
Då ska vi alltså dra ut på beteendet lite åt gången. Regeln är att växla ”lätt” och ”svårare”. Var hela tiden uppmärksam på hunden. Om hunden hinner bryta beteendet så är det du som dragit ut för länge på det hela. Den har gjort så bra den kunnat, men du förväntade dig för mycket. Det är inte hundens fel.
Var också uppmärksam på om någon störning dyker upp! Om ni tränar ute på gården och mattes/husses bil svänger in, så är det kanske klokast att utan dröjsmål berömma, belöna och avsluta.
Testa aldrig hunden! ”Nu ska vi se hur länge den sitter…” Det du egentligen gör då är att du lockar hunden att misslyckas och det är inget samarbete.
Gör nu t.ex. så här:
Börja med att säga ”Sitt” – hjälp vid behov – beröm genast – belöna. Upprepa 2 gånger.
Säg ”Sitt” – hjälp vid behov – räkna 1 – beröm – belöna.
Säg ”Sitt” – hjälp vid behov – beröm genast – belöna.
Säg ”Sitt” – hjälp vid behov – räkna 1, 2 – beröm – belöna.
Säg ”Sitt” – hjälp vid behov – beröm genast – belöna.
Säg ”Sitt” – hjälp vid behov – räkna 1,2,3 – beröm - belöna.
Säg ”Sitt” – hjälp vid behov – beröm genast – belöna.
Pausa. Upprepa. Avancera sedan sakta men säkert. Osv. osv.
Med en valp så kan man bra gå tillbaka till att berömma och belöna genast mellan varje lite svårare utförande. Sedan när man har gjort detta vid några tillfällen, så kanske man bara går tillbaka så långt att man räknar till ett, och betraktar det som det ‘enklaste’.
Ibland kan man ha valpen att resa sig upp mellan gångerna och ibland kan den få förbli sittande. Man förnyar bara kommandot och varierar med hur tätt man berömmer och belönar.
När ni kommit så långt att ni räknar till 5 eller 6, så börjar ni från början – men byter ut räknade siffror till steg.
”Sitt” – hjälp – beröm – belöna. Varpå nästa sitt-uppmaning kommer genast:
”Sitt” – 1 steg bort, 1 steg tillbaka – beröm – belöna.
”Sitt” – 2 steg bort, 2 steg tillbaka – beröm – belöna.
”Sitt” – beröm – belöna.
Paus. Sedan samma övning igen.
Efter det växlar du mellan att gå 1 steg bort och 3 steg bort. När du gjort det vid flera tillfällen börjar du t.ex. växla mellan 1, 4 och 2 steg. Och såhär är det ”bara” att jobba sig vidare. Flera och flera sekunder och flera och flera steg, men glöm inte att växla mellan svårt och lätt!
Ha inte bråttom att helt vända ryggen åt hunden när du tar dina steg. ”Bläng” inte på hunden – men lämna den inte ‘ensam’ heller, ni gör ju det här tillsammans.
Jobba sakta, säkert och stadigt vidare.
Ungefär när du kan räkna till 10 och/eller gå 6 steg bort så öppnar sig den tredje dimensionen:
Nämligen att gå bort något steg och där räkna!
Börja, igen LÄTT. Variera lätt – svårt. Inte för långa sessioner. Bus och lek mellan varven.
”Sitt” – beröm – belöna. Hunden blir sittande.
”Sitt” – ett steg bort – räkna 1 – steg tillbaka – beröm – belöna.
Osv. osv.
Börja inte, inte i något skede, slarva med ‘starten’! Hunden ska sitta ordentligt innan man går ifrån den. Inget stressande och inget slarvande!
Och samma sak gäller för ”Lägga sig och bli liggande” ![]()
Många trevliga hundstunder!
Om SITT och LIGG (och handkontakt)
Postat av hundstund i Grundliga grunderna, Valpkurs, 14 augusti, 2010
På kurser/som skolare brukar jag presentera: ögonkontakt, handkontakt och ‘kroppskontakt’ (äv. handstyrning / kropps-styrning). Alla dessa tre kan och ska vi utnyttja när vi samarbetar med våra hundar.
Handkontakt betyder, kort och gott, att hunden vet att handen är något det lönar sig att vara uppmärksam på. Handen hjälper den att utföra sin del av teamets uppdrag (och teamet består alltså av förare+hund).
Handkontakt används t.ex. i agility när man för och dirigerar hunden genom banan. Handkontakt kan användas i skogen för att ge hunden riktningskommandon och i lydnad ska hunden kunna läsa handsignaler för sitt, ligg och stå.
Framför allt är handkontakt guld värt när man ska lära hunden nya saker.
Många hundar lär sig handkontakten själva. Delvis för att vi människor, utan att tänka på det, är aktiva med att peka och visa med handen. Delvis lär dom sig det för att vi ofta har en ‘godishand’ som ganska naturligt drar blickarna och uppmärksamheten till sig. Och detta senare kan vi utnyttja för att använda oss av handkontakt direkt. Vi har helt enkelt godiset i handen och styr/hjälper hunden att utföra rörelser/beteenden. Så småningom kan vi lämna bort godiset ur handen – för hunden vet att det kommer att löna sig att följa handen ändå.
Med handkontakt kan man alltså locka hunden att göra nästan vilket beteende som helst: Vi börjar med sitt och ligg. Kom ihåg att inte ta med muntliga kommandon förrän beteendet lyckats MÅNGA gånger.
För att få hunden att sätta sig ner: Godis i handen. Handen framför näsan på hunden. För handen sakta uppåt, lite ‘bakåt’ mot hunden. När hunden följer handen med blicken, så kommer den helt naturligt att sätta sig ner. Beröm och belöna genast baken snuddar vid marken!
Om hunden hoppar efter handen får du inte knycka undan den/ pomppa med handen. Då förstärker du bara hoppandet: För handen hoppar ju den också. Håll handen stilla eller sänk den lite så att tassarna hålls på marken. Försök igen.
Tala uppmuntrande till hunden. Den gör allt för att klura ut vad du menar. Den vill samarbeta, den vill att du ska lyckas vara teamledare.
Och kom ihåg: Genast baken snuddar vid marken ska berömmet ljuda och belönigen ‘lossna’ ur handen.
Ligg kan vara lite svårare. De flesta hundar klurar ut vad den ska göra när du helt lugnt lägger din hand (med godis) mitt mellan framtassarna på hunden. Den kan behöva jobba och tänka en stund. Men till sist brukar de lägga sig ner, för att kunna kika under handen. Beröm och belöna genast!
Vissa hundar brukar vara lite mera ovilliga att lägga sig ner. Då kan du sätta dig på golvet med ett ben rakt framför dig. Höj ditt knä så det blir en lite tunnel under. Med godis i handen så lockar du hunden att ‘kika in’ i tunneln och lite kika genom tunneln. Tunneln ska vara så låg att hunden måste lägga sig. Genast kroppen vidrör marken så berömmer och belönar du! På detta sätt lär du hunden att det lönar sig att ligga ner. När hunden lägger sig utan problem kan du gå tillbaka till att sätta handen mellan hundens framtassar.
Hunden ska lägga sig direkt från stående! Undvik att gå från sitt till ligg. Det blir ett långsamt rörelsemönster för hunden. Om vi vill ha ett snabbt och säkert ligg, så ska det komma direkt från stående. Ofta, om vi lär hunden att gå från sittande till liggande, så brukar det bli så att ett ligg-kommando betyder sitt och ligg-kommando nummer två, får hunden att lägga sig… och så vill vi inte ha det.
När man ska locka fram ligg-beteendet så kan det behövas en bra dos med tålamod, för du får inte bli otålig. Under inga omständigheter får du börja flytta på handen av och an… Det du gör då är ju att locka hunden från ett ställe till nästa, och det var ju att lägga sig som vi skulle träna.
Om hunden tenderar krafsa sönder din hand, i jakt på godbiten i handen, så kan du lugnt men snabbt ta bort handen och föra den bakom din rygg. Bara för att meddela åt hunden att krafsandet gör att handen (och godbiten) försvinner. Lägg sedan snabbt men lugnt tillbaka handen mellan tassarna på hunden. Behåll lugnet och leendet och upprepa så många gånger det krävs. Hunden kommer snart att förstå att krafsa är ”fel” och då försöker den lista ut vad det egentligen är du vill.
Trevliga HundStunder!

Senaste kommentarer