I en intervju i Lääkäriportaali (Läkarportalen) idag säger Sauli Niinistö att befolkningens åldrande är det mest brännande problemet i den finländska hälsovården. Inte därför att åldrandet skulle vara en sjukdom – utan därför att åldrandet förskjuter serviceförhållandet mellan olika människogrupper: en mindre del av befolkningen finansierar med sitt arbete den service som pensionärerna, barnen och de själva behöver. Ingenting nytt i och för sig men det är signifikativt för en kamrer att detta problem ligger överst på ytan. Någon lösning erbjuder han inte.

Men vad gör en jäktande Niinistö  själv för att inte åldras i förtid utan hålls vid god vigör? Jo, han rör på sig regelbundet och försöker iaktta vad han äter. Enligt Niinistö kan presidenten själv inverkar till en del på människornas hälso- och motionsvanor. Men presidentens möjligheter att inverka på hälso- och välfärdspolitiken är bara indirekta. Närmast kan han inverka på inställningar och värderingar. Allt detta är helt bra och behöver inte kommenteras desto mera. Niinistös åsikter torde inte avvika väsentligt från hur de andra kandidaterna funderar.

Niinistö påpekar också att vi alla i något skede av vårt liv använder gemensamt utvecklade tjänster. En stor sanning som följs upp bl.a. med: det finländska välfärdssamhället har  bra kunnat garantera oss alla  kvalitativt god tjänster inom t.ex. hälsovården. Detta är nog en typisk politikersanning med ihåligt innehåll i praktiken.

Jo, hälsovårdstjänsterna är bra för dem som får dem, men de är alltför ofta svåra att få just när man behöver dem; köandet och bollandet från ”tjänsteproducent” till annan är ett problem, som blivit bara värre under de senaste åren. Det kunde Niinistö ha påpekat, så aningslös är han inte att han inte skulle ha hört om problemen. Men han påpekar ändå att inget system är så bra att det inte funnes något att utveckla. Han fyller i med att servicetjänsternas kvalitet,funktionalitet och smidighet skall prioriteras framom byråkrati och ”produktionsformer”. Där har han rätt.

Det blir lätt så att man hemfaller åt att upprepa vad andra redan sagt utan att komma med nya åsikter eller lösningar. I den här avseendet är Niinistö i gott sällskap så man måste väl nöja sig med det han säger. För det blir han inte out-standing, nej han är som en av många andra av både presidentkandidater och vanligt folk.

För övrigt anser jag att staten inte skall ta över den specialiserade sjukvården – exemplen från  t.ex.Norge avskräcker, men Norge har ju kanske råd med dyra (men dåligt oljade) tjänster. Systemet med sjukvårdsdistrikt kan utvecklas vidare mot en förstärkt roll av de fem miljondistrikten. Och det kan ske utan att Finland föder en storkommunselefant på lerfötter. Problematiken med de små kommunerna, vars hälsovårdsbudget sviktar på grund av slumpmässigt stort vårdbehov vissa år, kan lösas med bättre utjämningssystem, i vilka staten skall ges en väsentlig roll med öronmärkta bidrag. Kom ihåg, min vänner, den finländska sjukvården är relativt billig internationellt sätt, men detta ger tyvärr utslag i långa väntetider och styva vårdkedjor.  Vilket skulle sägas idag.