”Grönbenan är en särdeles näpen fågel och angenäm att betrakta där hon vadar omkring på grunt vatten vid kärr eller vid kortgräsiga sjöstränder eller spatserar på gungflyn och gyttjebankar. Ensam kan hon vara förbluffande orädd, i flock däremot ganska nervös.” (Citatet från Erik Rosenberg: Fåglar i Sverige).
Bild: Grönbena på Söderfjärden utanför Vasa den 12.5.2012. Text och foto: Tomas Klemets
När det finns både bytesdjur och rovdjur i naturen fungerar den ekologiska balansen. De fick jag ett par bevis för häromdagen. Ena dagen träffade jag på en vattensork i dikeskanten. Ett par dagar sedan fick jag på samma åker se en rödräv som jagade just vattensork.
Bilder: Vattensork och rödräv i Vörå, Rejpelt den 14:e och 16.5.2012. Text och bilder: Tomas Klemets
Hittade denna skrattmås som verkade hängig häromdagen. Den var dålig att flyga och den försökte släcka törsten i vattenpölen. Hoppas den inte var förgiftad i alla fall.
Bild: Skrattmås i Korsholm, Vassor den 12.5.2012. Text och foto: Tomas Klemets
Nu tilltar fågelsången i styrka och sångarna i artantal. Bofinkar och trastar har fått konkurrens av bla lövsångaren, vars sång nu ekar i skogarna. Vår talrikaste fågel är nämligen en mycket aktiv sångare. I morse vandrade jag omkring på Rummelören. Den tidigare holmen erbjuder både lövskog, strandängar, närheten till havsstrand och vass samt öppna gräsmattor vid sommarstugorna. I vassruggarna hördes de första sävsångarna. På holmen ekade näktergalens kraftiga röst ackompangerad av en ivrig taltrast. När jag gick i sakta mak fram längs villavägen, hördes den svartvita flugsnapparen, buskskvättan samt en försiktig rosenfinks visa. Jag lyssnade efter blåhakens sång. Den borde vara på väg norrut dessa dagar, och ibland sjunger även denna Lapplands näktergal för oss sydlänningar. Lyckades även få syn på en blåhake som gömde sig dikesbuskagen, en typisk plats för blåhaken. Men den ville inte sjunga. En fågels ljud fångade min uppmärksamhet. Fick även syn på den några ögonblick. Efter en halvtimme började den sjunga på nytt. Det var den mindre flugsnapparens muntra visa. En sällsynthet hos oss. På avstånd hördes även gökens bekanta läte. Så visst finns det en del att lyssna till nu.
Jan Nygård
Bilder: Övre bilden: Blåhake, hane på Storsand, Munsala den 22.5.2007. Håller sig ofta väl dold.
Undre bilden: En dålig bild på en sjungande mindre flugsnappare, utfärgad hane i Oravais, Keskis den 24.5.2008. Foton: Tomas Klemets
”Pleased to see you”, mumlade jag förtjust igår eftermiddag när jag zoomade in en rosenfink som landat i vårt körsbärsträd. Normalt är det rosenfinken som låter den artiga frasen ljuda från busksnår och fält, men igår var den tyst.Först skymtade jag endast det blodröda huvudet – den har också rött på övergump och hals – men efter en stund visade den hela sin färgprakt när den försiktigt tagit plats bland de andra finkarna. En grönfink tittade grön av avund på sin karminröda släkting. Rose Finch, heter den på engelska. Det var årets först rosenfink. I söndags hörde jag göken och idag såg jag de första tornseglarna. Foto: Leif Öling, Oravais.
En vacker och färggrann fågel satte sig i häcken och blev fotograferad genom köksfönstret. Vilken art? Jo, rödstjärten hade anlänt till vår trädgråd!
Bild: Rödstjärt i Vörå den 6.5.2012. Text och foto: Tomas Klemets
En bläsand på dikesrenen. Bläsanden har det vackra latinska namnet Anas penelope.
Bild: Bläsand, hane i Oravais den 25.4.2012. Text och foto: Tomas Klemets
Två björktrastar rök ihop hemma på gården. På fullaste allvar verkade det som.
Bilder: Björtrastar i Vörå den 26.4.2012. Text och foto: Tomas Klemets
En bild på en av de ringduvor som då och då besöker min matning.
Bild: Ringduva i Vörå den 27.4.2012. Text och foto: Tomas Klemets
Jag har denna vår hunnit ligga ute två nätter på tjäderspel. Liksom tidigare uteblev drömbilderna också detta år. Tjädertupparna behagade inte riktigt visa upp sig nära mitt tältgömsle utan föredrog den snåriga vegetationen eller var utom räckhåll för fotografens kamera. Men trots det är det alltid en speciell stämning att övernatta ute i skogen och somna till taltrastens sång. De övernattande tjädertupparna har också många spännande ljud för sig när de kommer in till spelplatsen för att ta nattkvist.
Bild: Luggsliten tjädertupp i Vörå den 30.4.2012. Text och foto: Tomas Klemets
