I will choose to listen and believe the voice of truth

det är först när man ger upp som det blir nåt nytt

ettliv — Mon, 05 Nov 2012 21:01:04 +0000

Man kan tänka sådär, att Gud varje dag ger dig en tavla och en paljett med färger. Redan från morgonen ber han dig bestämma vilken färg bakgrunden ska, varma/kalla färger, färgerna i sig självt och så vidare. Han ger dig fria händer att göra något vackert med alla de möjligheter han skänker dig. Varje morgon, en ny start. Under dagens lopp låter han dig byta bakgrundsfärg och motiv hur många gånger som helst, han tvättar din pensel, klappar dig på axeln och säger ”Det är okej, börja om”. Mot kvällen kan det hända att din tavla saknar motiv och mest liknar något överdrivet abstrakt, eller så skiner tavlans budskap igenom vackert eller så skär färgerna mellan varandra och varmt och kallt tycks vara mixat till ljummet. Men ändå står han där bakom dig, beundrar ditt konstverk och säger: ”Så vackert mitt barn, även fast du inte själv tycker det så gör jag alltid det. Och det bästa av allt, du hade mig med”. Och nästa dag finns där en ny tavla igen, vattnet i burkarna är klart och rent och penslarna har blivit noggrant tvättade, allt för att förutsättningarna skall vara så goda som möjligt även för denna dag. Och han står där med dig, leder dig och tröstar dig. Varje dag. Så stor är vår Gud.

ettliv — Tue, 02 Oct 2012 16:20:31 +0000

- Hatifnattarna vände sina runda bleka ögon mot mumintrollets pappa. Han tog av sig hatten och började förklara. Medan han talade viftade hatifnattarnas tassar i takt, det gjorde pappan förvirrad och han trasslade in sig i en lång mening om horisonter och verandor och frihet och att dricka te när man inte har lust att dricka te. -

Pain throws your heart to the ground / Love turns the whole thing around / No, it won’t all go the way it should / But I know the heart of life is good

ettliv — Tue, 02 Oct 2012 15:42:52 +0000

Denna tisdag har fjuttiga, lilla jag kanske räddat hela tre liv och ifall jag bara räddar två eller en människa så gör det inget, det är ändå mer än jag åstadkommit hittills i livet. Jag har sträckt ut min hand, pickat in en alltför stort nål och pumpat ut hela en halv liter blod ur min kropp, and it feels greeeat. Trots det lilla illamåendet så här efteråt är jag så lycklig över denna lilla händelse för nu har jag gjort något viktigt. Denna mäktiga känsla ska firas med kortspel med fina flickor, sådeså!

I en liten blå bil, halvsovandes, mitt i natten hörde jag denna låten för första gången och konstaterade snabbt att den var värd att bli beroende av. Så nu är det gjort, beroendet frodas vackert.

http://www.youtube.com/watch?v=e2mJpQSkae8

As the winter winds litter London with lonely hearts / Oh the warmth in your eyes swept me into your arms / Was it love or fear of the cold that led us through the night? / For every kiss your beauty trumped my doubt

ettliv — Sat, 29 Sep 2012 10:45:30 +0000

Igår var det en fin ungdomssamling med mina fina vänner och andra trevliga männsikor, idag bakas det sliskigheter lyssnandes på nostalgisk musik och längtan efter att få se sina Åbo-syster senare. Förr fick jag gullas med min syster varenda dag eftersom vi studerade på samma ställe och nu träffas vi endast några gånger per år. Bläckeli, inte trevligt alls. Men idag ska jag då äntligen få se hennes tönt-nuna igen och det ska blir ndjskgnjovlvnjdklda-fint!

Denna superbra låten har jag som ringisgnal så varje gång nån ringer blir jag helt lycklig för Mumford & Sons har en sån underlig påverkan på mitt inre. Feelis-män e di! Så people, call me! (Sen är jag sämst på att tala i telefon, men vi kan ju ha en kort konversation innehållandes några hej och några fina fraser)

http://www.youtube.com/watch?v=rGKfrgqWcv0

Okej här kommer en till som är snäppet mera awesome! Lyricsen till denna låt klår de flesta.

http://www.youtube.com/watch?v=_KCg_QEHtkY

like a rushing wind Jesus breathe within, Lord have your way in me

ettliv — Fri, 28 Sep 2012 04:44:27 +0000

Så bra att få börja dagen med lovsång, FAST jag egentligen försov mig. Så idag motsätter jag mig mina inre principer redan klockan halv åtta på morgonen, ganska trevligt. (HEM IDAG!)

http://www.youtube.com/watch?v=HcnfT4arZtI

sometimes you will never know the true value of a moment until it becomes a memory

ettliv — Thu, 27 Sep 2012 20:18:17 +0000

Jag är inte bara flickan som drar skämt om allt och inget för att hjärnan liksom inte lyckas producera något annat, jag hoppas och tror att det finns mer i mig än det. Fastän de dagarna är en stor majoritet, de dagarna då jag ångrar varje ord och varje rörelse – och det är så tungt. Att behöva tänka igenom allt det man gjort, sagt och sitt beteende. Att aldrig kunna slappna av. Att alltid känna sig ensam även i de största människohav. Att ha så många glädjeämnen att tacka Gud för men ändå inte undslippa ängslan. Att oroa sig. Att gråta vid tanken på ens egen pappas hjärta eftersom det ibland känns så skört. Att tvivla på att någon annan bryr sig om lilla mig fast hur starkt de än visar det. Att vilja gömma sig, gunga högt och springa långt bort. Inte mysigt alls.

Nu vill jag bara lyssna på musikmusikmusik och påminnas om att det också finns underbara stunder. ”När svårigheter omger mig så är jag ändå trygg hos dig, för jag vet att du aldrig lämnar mig.”

Förra helgen besökte jag, min syster och min mamma min mommos syster som bor på ett behandlingshem för dementa – den människan är en av de finaste jag vet. Trots att hon frågade mig vems dotter jag var 5 gånger och tappade bort sig mitt i meningar kunde man ännu se den fina individen där inuti. Mommos syster har alltid varit troende och när min mamma föreslog att vi skulle sjunga psalmer sken hon upp och log så äkta. När vi sedan sjöng psalm efter psalm satt hon där med ögonen ofta slutna och kunde orden som hon alltid hade gjort. Vi bad sedan tillsammans med henne och efter det var det dags för oss att gå. På väg mot dörren höll hon mina händer så hårt men ändå så fulla av kärlek, tårarna börjar rinna nu när jag tänker på det. Sedan sa hon något jag aldrig kommer kunna glömma medan hennes ögon tårades. ”Jag har bett att Jesus skall vara med mig, och han har varit med mig. Hela vägen. Både i det stora och i det lilla har han varit med mig.” I den där stunden ville jag leva, för just då kändes inget annat egentligen viktigt. Hon väckte mig. Hon är så fin.

när ord bara inte räcker till

ettliv — Thu, 20 Sep 2012 20:14:09 +0000

Imorgon får jag åka hem, krama min mamma och pappa igen, plocka svamp i främmande skogar, promenera runt sökandes vindruvor och minkiwis i vår trädgård och andas in kärlek och det, det är det bästa jag vet.

Guds oändliga kärlek

ettliv — Sun, 16 Sep 2012 10:53:04 +0000

ettliv — Thu, 13 Sep 2012 19:38:50 +0000

In the arms of Your mercy I find rest
’cause You know just how far the east is from the west
From one scarred hand to the other

Jag har varit glad idag, trots den milslånga dagen som aldrig tycktes ta slut. Men nu saknar jag min pappa och vill bara krama om honom och ta igen de dagar jag ville vara hemma med honom. Min pappa, hjerta. Denna låten är så fin, så fin, så fin.

http://www.youtube.com/watch?v=WyoVJfADlwo

She had always been a wallflower, but He didn’t mind. / He had always loved flowers

ettliv — Wed, 12 Sep 2012 21:19:51 +0000

Idag fick jag besked som gjorde att jag äntligen kunde andas ut lite. Oron finns kvar ännu men i betydligt mindre dos. Puh! Så tack onsdag, du har varit ytterst intensiv men ändå fin.

Emkfdlfdafölgslögmdsmsögmsösgvgskafäbkået – studenten alltså.

Älska att hösten är på väg. Så fint.

when I look into your eyes / it’s like watching the night sky / or a beautiful sunrise / there’s so much they hold

ettliv — Tue, 11 Sep 2012 20:11:50 +0000

Jag är glad för jag har vänner som får mig att le, sambo som lyser upp min vardag, en familj som tar emot mig med öppna armar, en säng, färgglada godis-pluppar, pengar till onödig skräpmat, möjligheter i tusenfalt, friheten en människa bör få ha, kärlek större än allt, en mun att le med och 394898583 andra glädjeämnen.

Idag kände jag mig långt hemifrån, idag behövde jag vara hemma.

att se dig le

ettliv — Mon, 10 Sep 2012 19:41:27 +0000

Idag är en sån där dag då man bara inte vet. Inte vet nånting, inte förstår så mycket heller men innerst inne känns det helt okej. Engelska hörfen ägde gulligt nog rum idag, likaså en massa andra saker. Alldeles för många saker för att det skulle rymmas på en måndag så nu är allt lite overload. Men bra overload. Oh, I don’t know!

Bäst är att få komma hem efter alla händelser och känna lugnet i att tända ljus i mitt rum, sätta mig ner och bara andas ut. Sen så längtar jag mest efter en helg i Åbo med min fina systeryster. Men längtan är bra.

Typ lovely låt, listen people.

http://www.youtube.com/watch?v=O1-4u9W-bns

alltid känns det som om jag är två steg bakom

ettliv — Mon, 03 Sep 2012 16:03:36 +0000

I vår skola dansar vi 1800-tals dans på måndagskvällarna. Heja oss.

Because a vision softly creeping / Left its seeds while I was sleeping / And the vision that was planted in my brain / Still remains / Within the sound of silence

ettliv — Sun, 02 Sep 2012 20:51:08 +0000

Roligaste idag var min mamma som gick runt med en extra bh i midjan helt ovetandes, fick mej att gråta av skratt. Mest spännande idag var att geocacha med J, vi hittade en som vi konstaterade att vi hade gått om flera gånger under våra år här, lustigt och lite mäktigt det där. Med ens känner man sig lite mera liten. (Geocaching rekommenderar jag varmt) Tråkigaste idag var att jag inte hittade förbjudna häftstift i lägenheten så jag skulle ha kunnat lägga upp min plansch som min syster pundat 5 euro för. Gulligast idag är min sambo.

nu blir det natten för mej, godnatt & dröm sött

snurra min jord igen

ettliv — Sun, 02 Sep 2012 05:57:48 +0000

Idagidagidag är det söndag. Alltså konstigaste dagen på hela veckan. Nämen på riktigt, något händer när söndagen slår till. Allt blir lite lummigt och gråvitt och fast det känns som en dag som borde gå i superslowmotion brukar den här dagen gå ganska snabbt. Söndags-flum ftw.

Jag ska starta denna dagen med en sömndrucken film med min lillasyster och maybe lillebror ifall han klarar att slita sig från sina skotasspel. Senare idag ska min fina kusin firas för han har typ gått och blivit myndig (!!) på samma dag som Michael Jackson fyllde år. Status det där, det tycker jag fast inte han tror jag. Och jo sen ska jag ju tillbaka till Vasa också, oj alltså!

(Inga inlägg på 3 månader, 2 inlägg före klockan 9 på en söndag. Jag är definitely back)

not for what I have done or what I will become

ettliv — Sun, 02 Sep 2012 05:40:31 +0000

Inatt, precis innan mina ögon förenades i 9 timmar framåt, tog jag ett pyttebeslut. Beslutet att vara glad. Lättnaden detta beslut följde med sig var otrolig. I och med det beslutet bestämde jag mig inte bara för att vara glad, jag ska också gå vidare, jag ska se allt som hänt som det fina det verkligen var, jag ska åtminstone försöka förstå vad Guds plan i detta är, jag ska klara att tala med dej utan att det skär i mig för att det inte är detsamma, jag ska le dom dagarna då det inte känns helt huippi för då ska jag le för andras skull för det är det viktigaste, att se andra fast väggarnas på ens egna bubbla är svårigenomkomliga. Och nu när jag vaknat och sitter i vår mintgröna soffa känner jag mej tom men ändå hoppfull, ledsen men ändå glatt medveten om att det inte alltid kommer vara såhär. För nu har jag bestämt att det ska bli bra, och då ska det banne mej bli det också. Tillsammans med alla fina människor jag har äran att ha runt mej och min Guds stora kärlek. ÅH!

Jag tror det är dags för mej att börja drömma igen.

when I look into your eyes

ettliv — Mon, 11 Jun 2012 21:15:39 +0000

Imorgon åker jag ut till Pörkenäs för att vara rippiledare för fjärde gången i mitt liv och . Med dig som vittne skall jag här och nu göra en del löften. 1. jag skall inte börja gråta inför konfirmanderna av trötthet blandat med irritation 2. jag skall lägga min själ i att göra ett bra läger för ALLA 3. godis under lägret big no-no 4. försöker nån kasta mig i vattnet.. kastar jag dem i vattnet med mina karamuskler 5. sprida Jesu kärlek med hela mitt hjärta (det där borde egentligen vara nummer ett, men hey så kvicktänkt är jag verkligen inte). SÅJA, nu kan jag gå och sova för jag e trött!

Omotiverat inlägg, jag vet. Kram!

to do some navigating

ettliv — Fri, 08 Jun 2012 20:52:08 +0000

Jag har haft en fin dag, men nu vill jag bara gråtagråtagråta. Gråta ut varenda dag och allt som hänt, kommer hända och samlas på mig. Jag är råddigare än någonsin men små autistiska gullungar gör min dag väldigt fin, jag lär mig leva av dem. Konstigt nog.

httpv://www.youtube.com/watch?v=TdN5GyTl8K0

like ships in the night

ettliv — Mon, 04 Jun 2012 18:50:52 +0000

Jodå, perfektion.

httpv://www.youtube.com/watch?v=8k2fu34gKNE

My bag was as light as my happy-go-lucky heart

ettliv — Thu, 31 May 2012 10:50:32 +0000

Sedan mitt senaste inlägg alltför länge sen har det hänt en hel del. Eller några stora grejer som är så stora att de känns många, hur det nu går ihop. För att dra några exempel ur högen har jag fått ett efterlängtat sommarlov, uppnått den ljuva åldern 18, börjat praktisera på ett daghem för utvecklingsstörda barn och ungdomar där jag stortrivs, fått visa mina körkunskaper för min skeptiska mamma, sett fina Fäboda för första av många gånger i sommar..

Jag trivs hemma, men det finns stunder då alla tankar hinner ifatt mig. Just nu är jag väldigt trött på att behöva angsta som jag gör, hoppas denna sommaren 2012 gör mirakel, och det tror jag.

“One summer morning at sunrise a long time ago
I met a little girl with a book under her arm.
I asked her why she was out so early and
she answered that there were too many books and
far too little time. And there she was absolutely right.” Tove Jansson