Vulvans Spådom 110
To taste the raindrop
before it has fallen
to the ground…

Is all about licking
apples…

Before they fall.

Monika E(arthmother) Pensar
To taste the raindrop
before it has fallen
to the ground…

Is all about licking
apples…

Before they fall.

Monika E(arthmother) Pensar
Å så mitt hjärta mjuknar och blir sårbart…
av att bära en liten varelse jag sett både
gungas i modermagen och födas…


Det sägs att Gud har en ryggsida.
Det fördolda, det vi inte så lätt
bekänner som heligt…
Gud i skapelsen.
Guds kött.
Materia på mödernet.
Guds höftben i berggrunden.

Guds bördiga sköte, jorden.
Guds kropp och blod,
haven, skogarna
regnen, källorna.
Det sägs att Gud har en ryggsida
som Moses såg då han gömde sig
bakom klippblocken i öknen Sinai,
för ansiktet kan ingen
människa se
och överleva.
Moses såg det han såg… och återvände
strålande.

När är det vi strålar, om inte då vi berört
ryggsidan, vilat mot den, vandrat i den
och lyssnat till den?
Guds moderliga kropp är den uthärdliga sidan av det heliga. Skaplesen är Mater Mediatrix – famnvägen till det vi annars inte förmår greppa. Moder Jord, Madonnan Maria och alla de andra mulliga matronorna är ryggsidan där kotor och nervbanor spirar som ett Livets Träd. Och det är i den famnen Jesu sargade kropp lades, för att uppstå igen. Det är ur den famnen vi har att hämta den kunskap och vishet som vi behöver för att överleva, som människoras.
Växternas vishet.
Vattnens vishet.
Vindarnas vishet.
Bergens vishet, grottornas, kullarnas.
Höjderna och djupen – alla årstiders alla anleten.

De som vårdat ryggar och smekt kotor, oljat hudar och hälsat vindar och väderstreck välkomna – de som vördat jorden, har med grymma följder stigmatiserats som häxor, noader… gudlösa flygfän. I folktro har det sagts att just kommande påsknatt flyger häxorna och demonerna vilt omkring, för att hindra uppståndelsen – den natt kampen mellan liv och död sker.

Så rädda vi har varit, för det som ger liv!
Det är ju vi som motarbetar uppståndelsen
genom att demonisera jordekunskap,
rubba ekologisk balans, utarma
miljö, utrota kroppar i krig och
upphöja den rationella
andligheten som
höjer sig över
allt vad
rygg
heter.

Om häxor flyger i natt
så är det för att väcka
jorden till liv, för att
ryggraden ska räta
på sig och
skaka av
sig
förnedringen.
Foton: Love Handles – Guds ryggsida och Kroppens uppståndelse, Eva Tordera. Menshäxan, Fredrika Biström. Övriga, MEP.
Text och på bild: Monika E Pensar, www.bloggen.fi/earthmother. Med önskan om Påskasola på Jorda… åt oss jordevandrare…
Androgyn bön under bearbetning, beskrivning nederst…
Final Count Down. Foto: M E P, 2006.
Cozy Domestics. Foto: M E P, 2006.
”Mummy”. Queeros verkstad, våren 2008. Foto: Eva Tordera.
Mitt Linne Lusta. Foto: M E P, 2006.
Himmel och Hav. Heaven and Oceans. Taivaan kosteudet, syvyydet ja lakeudet. Foto: M E P, 2006.
I prefer the Red Egg instead of the Bleeding Cross. Livsägget fram om korset. Punamultamuna… rakkaani. Nordiskt ekumeniskt kvinnoforum – NEKK – 2006.
…………………………………………………………………………
Kroppsbönen – böneorden, rörelserna:
Moder vår———– Fader vår (höger hand välkomnar, vänster hand välkomnar).
Som är i Himmelen (trygghetsrörelsen händerna korsade över bröstet).
Helgat vare Ditt namn (hurraställning, judisk lovsångsställning med händerna upp mot världsalltet).
Tillkomme Ditt rike (höger himmelshand överst, vänster jordehand underst, vi samlar händerna som vingar runt imaginär planet mellan handflatorna, jordens rundning).
Ske Din vilja så som i himmelen———— så och på jorden (himmelshand mot hjärtat, jordehand mot underlivet, bärande rörelse från Gudaföderskans ikoner där hon bär barnet Jesus mot sitt sköte med vänster hand, han lutar mot hennes hjärta, hon visar på honom med sin högerhand).
Vårt dagliga bröd giv oss idag (rörelse som när vi tar emot nattvardsbröd med båda händerna).
Och förlåt oss våra skulder (dubbelrörelse, händerna knutna, armarna korsade ovanför ansiktet… händerna öppnar sig och sänker sig korsade över bröstet, trygghetsrörelsen).
Som vi förlåter dem oss skyldiga äro (korsade armar sänker sig utåt med öppnade handflator, utgivande, inbjudande).
Och inled oss icke i frestelse (knyt höger hand mot pannan, sänk ansikte och slut blicken).
Utan fräls oss ifrån ondo (öppna ögonen, lyft ansiktet uppåt, knytnäven från pannan sjunker, upprättelse, vi får stå avslappnade och raka och sanna, som vi är skapta).
Ty riket är Ditt (höger himmelshand mot hjärtat, håll handen kvar).
Och makten (vänster jordehand mot underlivet).
Och härligheten———– i evighet (hurrarörelsen som sedan mjukt övergår i cirkelrörelse, helheten, händerna möts på magen, cirkeln sluts).
Amen (händerna korsar sig över bröstet, som i bönens början och mitt, trygghetsrörelsens Skapare, Befriare och Ande).
Vi går lugnt in i den sista rörelsen (att stå raka, älskade och fria) sen vandrar vi vidare och börjar leva…
Monika
www.bloggen.fi/earthmother
Dela gärna med dig av den goda nyheten…

”I kärleken finns ingen rädsla”.
Välkommen på talko och gudstjänst!
Vi planerar Regnbågsmässa inkommande torsdag 22.9 på Regnbågscafe´, Högbergsgatan 10 D i Helsingfors. Mellan 19 och 21 visionerar vi kring det interaktiva konstverket Livets Cirkel samt hur det och gudstjänstens tema Kärlekens Frukter kan synliggöras i musiken och psalmerna. Och vi övar den traditionella kroppsbönen.
Medarrangörer är även i år Regnbågsankan, Gemenskap & Johannes församling, samt S.V.E.N. – Svenskt arbete vid Helsingfors kyrkliga samfällighet.
På Regnbågsmässan 2011 den 7.10, 21:00 i Johannes kyrka har vi äran och nöjet att få höra dialogpredikan av biskop Björn Vikström och teol.dr. Peter Nynäs. På dragspel Lotta Green, kroppsböneledare Monika E Pensar & co, förbönsansvarig Bengt Mikander, Johan Brandt T Grevnäs & co, musik av gruppen Maja, liturg Tomas Ray, kantor Anna Maria Böckerman.
Fruktinstallationen i kyrkorummet är Johan Finne design och Setas vackra regnbågsrya kommer även i år att ge färg åt vår tillvaro i mässan!
Mässan ordnas femte året i rad och är en del av den finlandssvenska Regnbågshelgen (www.regnbagsankan.fi). Mera info om gudstjänsten och hela helgens program finns på Regnbågsankan.
Tanken är att just du ska komma och ta med något kärleksfullt att sätta i det interaktiva cirkelkonstverket, en symbolsak, något från naturen eller från din vardag… för att vi tillsammans kan forma en mångfald av det meningsfulla i livet. Färdigt på plats 7.10 finns skördekorgar med frukt, honungsljus, strandstenar, salt och sand…
Predikanter tidigare år har varit Monica Heikel-Nyberg & Mårten Björkgren (Diakonianstaltens kapell 2007, dialogpredikan), Karl af Hällström (Domkyrkans kapell 2008), Heidi Jäntti (Johannes kyrka 2009) och Tomas Ray (Johannes kyrka 2010).
Kultur och livsåskådningstidskriften Ad Lucem (www.adlucem.fi) har predikningarna från Johannes kyrkan publicerade i sina höstnummer. För ett exemplar, kontakta gärna Ad Lucem.
Hoppas vi ses!
Monika E Pensar, genom planeringsgruppen…
Kraftlinjer. Skönagrönaön, juli 2011. Ley-lines…
Att ta emot Gud, innebär för mig att leva med och inte mot de livsgåvor Gud gett oss, då Hon/Han skapade oss till människor.
… kombinerat med att bli som ett barn, att inte låta sårbarheten inombords dödas även om den skadas, att vårda drömmar och visioner, att lita på att Guds stora kärlek är närvarande på ett ofattbart sätt, redan när vi andas.
Inte först då vi ber.
Att vila i Gud, är att vara navelsträngskopplad. Det är annat än att kämpa med trosföresatser och bekännelser, bevisföring och krav.
Kraftkurvor. Ley-curves. Grönaskönaön, 2011.
Det går att ta emot på så många andra sätt, än munnens bekännelse eller betalning av kyrkoskatten.
Det går att ta emot Gud med kroppen, med muskler och känselsinne. Det går att ta emot Gud med psykets mest fördolda och omedvetna känselspröt.
Det går att ta emot Gud med smaksinne, luktsinne, hörsel, syn.
Preferably The Pine of Life… not Pain. My lungs breathe it in. My body gets rooted. My mind dances. Grönaskönaön, 2011.
Gud är det Heliga, i drömmar, i längtan. Och det går att ta emot också strikt intellektuellt, i fascinationen över heliga skrifters många skiftningar och alla de visa tänkare som producerat material kring evighetsfrågor.
Det går bara inte att begränsa detta att ”ta emot Gud” till en liten skara rättrogna som har exakt samma svar på exakt samma frågor…
Navelsträngens puls är alltid… mer.
Och att ”ta emot” är alltid mer… än vi kan avgränsa, definiera, sätta lock på och etikett.
A Circle of three faces, and Sacred phases. Födandet, som havande. Födandet, som födande. Födandet, som ammande. Kolmoissynty…
Jordemor Monika…
P.S.
Kommentar på Johannes evangelium 1:12-15… och debatten hos bloggaren Hillevi Holmberg – ”alla vi i fred” – på Kyrkpressen: http://www.kyrkpressen.fi/component/option,com_mamblog/Itemid,889/task,show/action,view/id,34227/
D.S.
Grundelement ger och tar, givmilda och grymma. Tulen kasvojen edessä ulkosalla on ilkosillaan sielua myöten.
Schaaaas… förslagsvis gå och vattna pelargoner
och se den röda solen sjunka i havet, kyss någon
fast den egna handryggen och säg…
”Jag älskar mig själv och jag älskar livet och
mänskligheten och i morgon ska jag knäböja
med min panna mot marken och känna Gud
dofta mull och leka med daggmaskar och vila
i jordens sköte ett ögonblick”.
Jordemor Monika
Överkurs, klicka Kyrkpressen: Pastor Matias Roto har under sin rubrik Prästvigningen för 40 år sedan, där han även berättar om sin dotter som är präst, ärtat upp Skandinaviens mest opedagogiska präster – ”den svarta pedagogikens prästerskap” (mitt skällsord, men med tack till barnpsykologen Alice Miller).
Honung
Om nu Gud kommer som en vindpust för någon, ett honungsdrypande modersbröst för någon eller som en uppstånden jude, en korsfäst handled att tråtta in sitt finger i för någon eller som en vandringsmans fotsteg i paradiset eller som blodets reflektion i nattvardsbägaren, som rent och rått ljus eller som en doft av cederträ… vad är skillnaden?
För Gud alltså?
Att sätta definitionsbegränsningar på Gud, är bara sånt punktfiffleri att jag inte står ut.
Det är ju så att de som har definitionsföreträdet, har makten.
Det är makten man vill ha… genom att nedvärdera andras existentiella försanthållanden som dåliga, osanna.
Och varför skulle inte människor utan gudstro eller personlig specifik sådan… få uttrycka och verkställa sina andliga behov?
Alla har ju sådana behov. Även om inte alla har en Gud som livskumpan. Somliga kanske har två, eller sju gånger sjuttio. Eller 10 minus.
Monika


Besöker Kyrkodagarna 2011 i Lahtis. Bland annat lyssnar jag på bokförfattarna till Lars Levi Laestadius – en man sju liv, som utkommit på Kirjapaja på finska enbart, än så länge (LLL – yksi mies, seitsemän elämää). Författarna; prästen och forskaren Risto Pulkkinen och professorn i religionsvetenskap Juha Pentikäinen, nämner Laestadius mer förskjutna, okända, oanvända sidor – hans kvinnliga gudsbild, hans sameidentitet och djupa intresse för samisk mytologi och botanik. Det här är inte något som den laestadianska rörelsen brukar orda om.
Kanske kommer det att förbigås, som så mycket annat fortsättningsvis också…
På Kärlekens Cafe´som Nnky/Kfuk i Lahti ordnar, har jag en timme tid att berätta lite, trumma mycket och lita på att människor har inre rymd där det inte är min eller någons uppgift att möblera om.
Men ”Moder Vår” bönen ljuder fint och runtom förnimmer jag en djup lyssnande tystnad, en intensiv närvaro i frihet… i mig förnimmer jag att jag gör det jag älskar att göra – Regnbågskroppsbön, med och utan ord och trummandet för våra fyra riktningar enligt lakota tradition.
Nordens svala vindar, vinterns skarpa tanke.
Österns uppgående sol, vårens livsgnistor, livsbörjor och eld i oss alla.
Söderns sommarvåta hav och regn, kärleksdroppar, vätskor och flöden.
Västerns höstmognad och mångfaldsfärg, doften av mull och förmultning, livets kretslopp.
