Jag minns en tid på bloggen var just rubrik på ett inlägg. Jag försökte kommentera men kunde inte. Det krävdes att man svarade på en fråga som inte fanns. Sätter in kommentaren här istället.
Nu på 4-års dagen sedan min fru dog i cancer kan jag gott göra den jämförelsen även på bloggen. Cancer uppstår när harmonin mellan kroppens celler kommer i obalans och en cell bara börjar tänka på sig själv och börjar växa okontrollerat. Med tiden tar detta död på hela kroppen. Vi får hoppas att det inte går så illa här på bloggen och att det räcker med cellgiftsbehandlingen självransakan. Åtminstone jag tror nog att vi igen får uppleva sådana tider som vi nu bara ser tillbaka på.
Jag skrev också en kommentar på bloggen Pseudo tidigt i morse men den väntar fortfarande på godkännande.
Poängen med bloggandet är ju att kunna kommunicera i realtid. Att skriva en kommentar som bara försvinner känns ju inte bra och inte heller att det tar en hel dag innan en kommentar blir synlig.
Själv har jag administrationsinställningen att det är bara första kommentaren som behöver godkännas, men jag förstår att vissa tycker att dessa tider bör man kontrollera alla kommentarer förrän de syns på ens bloggsida.
Hej, var det på min blog du försökte kommentera? Jag måste i så fall kontrollera vad som felar. Sorry i så fall.
Jag försökte också, men jag hittade inte heller någon fråga att besvara!
Försök att kommentera utan att svara på någon fråga. Går det? Annars måste jag nog fråga supporten vad jag måste göra…
Hej igen. Jag har försökt åtgärda problemet, och om jag har lyckats (vilket jag hoppas) så ska man kunna kommentera utan att svara på någon fråga. Jag har i varje fall inte blockerat dig eller något sådant.
Jag försökte nog sända kommentaren utan att svara på någon fråga men då försvann hela texten och det meddelades att det var fel svar på frågan. Jag hade befarat det så jag hade kopierat kommentaren innan jag försökte sända den.
Jag försökte testa igen men det kom bara meddelandet att du måste svara på frågan.
Oj oj oj!!! Jag har försökt allt men jag vet inte vad jag gör för fel??? Kan någon tala om för mig hur jag blir av med den där Anti-Spam Quiz: ???? Jag har försökt att leta på infobloggen, men inget verkar funka… Hjälp!
Nu har jag bytt tema, och nu verkar det funka både när jag är in och utloggad. Håller tummarna.
AH skrev en kommentar på bloggen Pseudo tidigt i morse men den väntar fortfarande på godkännande. Enigma kommer här och undrar om det är på hennes blogg. Någon sade ett tag att Pseudo var min blogg och jag började nästan tro det. Men i går fick jag veta att det var på skoj. Nu är jag alldeles villsen. Är det en mänsklig rättighet att vara utan blogg på bloggen.fi? Duger det om man har en blogg på någon annan sajt i närheten eller ute i världen? www t.ex. Man vill ju veta vad som gäller så att man inte blir klandrad.
Enigma hade helt rätt. Kommentaren jag kopierade in här var skriven för hennes blogg. Att Pseudo inte ännu godkänt min kommentar beror väl på att han inte varit inne på sin blogg. Kommentaren innehåller knappast något som gör att den skulle bli raderad.
Visst kunde man först uppfatta bloggen Pseudo som en försvarare av dig. Vi drar så lätt förhastade slutsatser om varandra.
Visst är det en mänsklig rättighet att få blogga om man vill och låta bli om man vill. Det som jag kan ana är nu att någon bloggare tycker att du plötsligt tagit för stort utrymme på andras bloggar. Jag tror inte det har någon betydelse att man skulle ha en blogg på någon annan sajt om man inte informerat om det.
Jag tror inte att man kan undvika att bli klandrad någon gång emellanåt. Själv unnar jag andra att få klandra mig om de finner nöje i det. Pseudo nämnde om att han fått en kommentar från Hans som han vägrade att publicera. Jag antar att Hans där i några väl valda ord försökte beskriva mig.
AH hur kan vi veta om Pseudo är jag eller någon annan? Jag tycker att ämnesvalen på den bloggen följer ganska bra vad jag föreslår men med en dags fördröjning.
Hur mycket som tillåts att skriva och kommentera är väl inte angivet någonstans. Börjar man fråga lov av andra om man får yttra sig så fick man väl inte säga något alls. Men då man blir anfallen av så många blir man ju tvungen att skriva lika mycket som de anfallande tillsammans. Det är klart att de önskar att man skall gå och gömma sig istället. Fast det är inte säkert att de skulle tycka om det heller.
Nog förstår jag att många retar sig på mitt sätt. Jag är inte så bra på att ta folk, som man brukar säga här där jag bor. Har nog inte heller varit angelägen om att bli omtyckt av många. Men i ditt fall kan jag inte tåla att utomstående utan närmare insyn är dömande på lösa boliner. Där är det nog fråga om att otack är världens lön. Den goda viljan kan vara svår att hantera. Att ta emot och att ge är ungefär lika svårt.
Klart att jag inte kan veta om Pseudo är du eller någon annan. Men skulle den vara du så skulle jag nog få en helt annan uppfattning om dig än jag haft tidigare.
Då det gäller anfall och försvar så verkar vi ha olika åsikter. Blir jag anfallen så kanske jag försvarar mig så länge det hålls på en saklig grund. Överskrider anfallet den gränsen så anser jag inte det längre är min skyldighet att försvara mig. Skulle jag blivit utsatt för det du blivit så skulle jag inte ha svarat och inte heller blivit tyst. Jag skulle ha fortsatt att kommentera under intressanta inlägg men inte försökt försvara mig mot oseriösa påhopp. Det kanske känns fegt att avbryta en strid med att svänga andra kinden till men det är det effektivaste sättet att få någon att sluta slå.
Jag kan förstå att det finns någon som retar sig på ditt sätt. Det finns ju också några som retar sig på mitt sätt. De tycker att jag är skenhelig och tigger om medömkan av mina bloggvänner. Och visst har de helt rätt. Den svåra tid jag gått igenom skulle nog ha varit betydligt tyngre utan det stöd jag fått av mina bloggvänner.
Jag vill inte vara otacksam utan sänder er ett varmt tack.
Jag har nog ibland tänkt som du då det gäller att strunta i osakliga påståenden. Brukar ofta tänka på vad min salig far skulle ha sagt. Men jag är inte som honom. Man borde sätta sig över dem som den översittare man är. Det handlar ju rätt ofta om avsiktliga missförstånd och förvrängningar i syfte att reta gallfeber på en. Man borde strunta i att svara helt enkelt. Men tillika har jag tänkt att jag vill att alla illvilliga skall visa upp sig så att vi får veta hur omfattande den negativa massan på bloggen och kanske i hela österbotten är.
Vi måste försöka lära oss förstå att vi ser så olika på saker och ting. För några dagar sedan skrev ”Hans” på Herberts blogg att alla bloggare borde blockera mig och jag borde sitta innanför lås och bom. Visst tyckte jag att det var ett osakligt påstående så därför lät jag bli att kommentera det. Men skulle man fråga ”Hans” själv skulle han helt säkert anse att det var sakligt. Jag vet ju inte vad Herbert själv tyckte. Han brukar ju påpeka om det som han tycker är osakligt på sin blogg men detta nämnde han inte alls om.
Jag skulle inte önska testa hur omfattande den negativa massan är för risken är att genom att testa så skapar man den.
Vi vet nog att Herbert ogillar sådana groteska grovheter. Han var nog i renoveringstagen just då. Zwei reagerade ju blixtsnabbt och det var bra.
Precis, det är kanske elakt att testa. Någon skrev att varför han inte raderade det jag skrivit var för att jag skulle få en chans att skämma ut mig. Det uppfattade jag som illvilligt. Om arbetstycket blivit en varg är det nödvändigt av arbetsledaren att peka på felet men inte på utförarens huvud och säga att det är där felet sitter. Det stod att läsas i en bok vi hade i arbetsledning i början av 1960-talet. Boken heter Samarbete och förtroende.
Nå själva handlingen var väl inte illvillig fastän förklaringen bör uppfattas som en gliring. Skulle personen skrivit att han raderade för att inte skämma ut dig så skulle det varit lika illvilligt. Du hade väl själv skrivit texten det handlade om och skulle du efteråt märkt att du skrivit något som du ångrade så hade du ju själv möjlighet att påpeka detta.
Visst har arbetsledningsboken rätt. Man bör kunna skilja på sak och person.
Hej AH! Dessvärre har jag inte noterat den kommentar av ”Hans” som du hänvisar till. Vill du vara vänlig och meddela i vilket inlägg den finns så skall jag skicka den dit den hör hemma omgående.
Problemet för senaste sommar, denna sommar och nästkommande sommar är att jag av skäl som hsg nämner är ”borta från bloggen” rätt ofta. En lösning kunde vara att ha inställningen så att alla kommentarer måste godkännas av mig innan de går in på min blogg. Har prövat den lösningen i ett par tre repriser. Har konstaterat att den i mitt fall är aningen problematisk. Mvh.
Stopp, stopp nu Herbert! Du har ju alltid talat för det fria ordet. För mig var inte kommentaren alls sårande och den får gärna stå kvar om inte Hans själv vill att den skall tas bort. Det jag eventuellt förväntat mig var en kort kommentar att detta är bara Hans egen åsikt och inte blogginnehavarens.
Jag rekommenderar inte för någon blogg lösningen att alla kommentarer skall godkännas. Då skulle mycket av den direkta dialogen försvinna. Man kan utan irritation vänta länge på att en kommentar blir besvarad men däremot om man försöker delta i en diskussion och det räcker ett dygn innan texten blir synlig så är det irriterande. Då kan ju diskussionen gått vidare på andra bloggar och kommentaren kan verka helt föråldrad då den blir synlig. Det bästa är nog att vi är så överseende med varandra som bloggare att vi inte kritiserar blogginnehavaren för vad som kommenterats förrän vi är säkra på att innehavaren verkligen sett vad som skrivits. Det är först då som innehavaren blir moraliskt ansvarig för vad som står där. Juridiskt ansvarig kan du inte bli för ovannämnda kommentar eftersom jag nu ger mitt samtycke till att den får stå kvar. Kommentaren är nr 17 under inlägg Nr 552.
Mvh.
Hej AH! Beklagar att jag inte noterat Hans svinaktiga kommentar i kapitel nr 552. Den är nu raderad. Jag är glad över att du är rentvådd från de anklagelser som riktats mot dig. Det måste ha varit ett jordiskt helvete att gå igenom det hela. Signaturen hsg har också orsak att känna ett visst mått av glädje över att de anklagelser som riktats mot honom runnit ut i sanden. Må väl. Mvh.
Hebbe kunde gott radera min och Nördens kommentarer (#17 & #18) också, dom har ingenting med något att göra nu då lille Hans äntligen raderats.
Ja Herbert om det skulle vara lika enkelt att bli rentvådd som att radera en kommentar. Sanningen är väl nog den att jag aldrig kommer att bli rentvådd hos de som tror sig veta sanningen. För dem har ett hovrättsutslag ingen betydelse.
Nå som du märker är det inte lätt att uttrycka sig tydligt, alltid kan man bli missförstådd. Hos de flesta har jag väl blivit rentvådd och även de tror väl sig veta sanningen.
Något som jag inte förväntar mig tingsrätten skall rentvå mig ifrån är mitt fula och sårande sätt att uttrycka mig här på min blogg.
Stopp och belägg! AH. Nu ska du inte dissa dig själv och ditt skrivande, det har du ingen anledning att göra! Du tillhör en av ett fåtal skribenter som skriver utan att vilja såra. Och tack vare dig och några till har Bloggen.fi fortfarande inslag av vanlig hederlig vänlighet.
Ja det är mycket man inte förstår här i världen, t.ex att den här kommentarena av Heidi hamnade i skräpposten.
Visst hör jag till en av de få skribenter som har äran att dela rum med åklagare och domare.
Hej Zwei! Det skall jag göra omedelbart! Mvh.
Hej Zwei! Löftet i min förra kommentar infriat!
Tackar.